...fast i omvänd ordning, i går var det jobbpub och jag åt mitt första ostron någonsin. Förutom att det var skal överallt så smakade varken bu eller bä, det är väl en dyr variant av musslan.
Fotboll på Kanalplan ikväll och det blev också omvänt från förra veckan. Torsk 4-2, men vi spelade riktigt bra, och borde åtminstone fått oavgjort.
Läste i en av Stockholms gratistidningar häromdagen en notis om en människa som sett en bild på fåglar som satt på en elledning och sett bilden som ett musikstycke. Jag klippte aldrig ut artikeln så jag gav mig ut på nätet för att hitta mer information och förhoppningsvis videon där det hela hade satts på pränt. Efter lite googling visade det sig att det var en brasiliansk tidning som publicerat bilden och en 46-årig man i São Paulo som ”hörde” musiken i fågelbilden.
46-åringen som hette Jarbas Agnelli kontaktade fotografen Paulo Pinto och berättade om musikstycket. Han fick originalbilden där det fanns ett par fåglar som tidningen tagit bort – och som var de noter som saknades för att fullända stycket. Sen kontaktade fotografen tidningen och de skrev en artikel om det hela och det är den som länken går till. Det är härligt att världen berörs av såna här historier.
Jag blir glad när kreativiteten spirar och gror. Det roliga är att det är fåglarna som fått copyrighten på musiken. Det lär väl vända upp och ner på upphovsrättsorganisationerna. Här är klippet.
Jarbas Agnelli är känd i reklamvärlden och har bland annat kammat hem Clio-priset 2001. Det är väl motsvarigheten till fotbollens VM-guld.
Så jag googlade lite till och hittade reklamsnutten, tro det eller ej. Den är på portugisiska men undertextad på engelska. Själva reklamsnutten börjar 0.55 in på videoklippet.
Som sagt Jarbas Agnelli livnär sig på reklam och hans styrka är hans genialitet. Som det här klippet. Jag kan inte låta bli att le.
Har kollat igenom i x-antal timmar en bildbyrå med stockbilder och det är verkligen inget som faller på läppen. Bilderna är av skiftande kvalité och det är väl till störst del liggande bilder vilket vore okej om jag inte behövde stående. Men till det priset kan man inte vänta sig annat. Går det att leva på att fota sånt här. Ja, det gör det nog, om bilderna får träffande etiketter så att träffarna optimeras. Det är nog en konst.
Jag var på vernissage i lördags på GunGallery och jag gillade verkligen fotografen Asako Narahashi, som jag inte alls kände till före jag kom till galleriet. Att hon fotade från vattnet in mot land, det kan tilläggas att hon är rädd för vatten så det är väl en bedrift i sig att ge sig ut i havet och ta bilder med en vattentät kamera.
Resultatet heter "Half awake and half asleep in the water" och det är kanske lite vyn som är speciell. Nu är jag inte bevandrad i Japans geografi så jag kanske har fel när jag tror att det är Mount Fuji som avbildas sett från ett böljande hav. Halva kamerans lins befinner sig under vattenytan och andra ovanför. Det gör bilderna suggestiva och jag trollbinds av vissa av dem. Det är kanske mitt band med vattnet som gör att jag faller pladask för fotografen. På GunGallery hade de ett exemplar av boken så jag bläddrade igenom den, och det fanns många fler bilder jag gillade och förordet eller efterordet – kommer inte riktigt ihåg var texten fanns i boken – var skriven av självaste Martin Parr. Asako är född 1959 i Tokyo.
Hon använder sig av en 35 mm-Nikonos som är vattentät och hon tittar inte i sökaren när hon tar bilderna, kanske för att hon har fullt upp med att hålla sig ovanför vattenytan. Vi ser hur vattnet ändrar färg, form och nästan konsistens i bilderna.
Jo, och Asako har valt en väldigt suggestiv musik som spelas till bilderna.
Utställningen hänger till den 10 oktober. Här finns lite bilder från boken, eller någon utställning. Det finns mycket matnyttigt i den bloggen.
Mallorca vann i går 4-0. Vi vann 4-2 i dag och äntligen satte jag mitt första mål för säsongen. Sen såg jag inspelningen av Real Madrid-matchen, som länge såg ut att sluta 1-0, men sen kom Guti in och då vaknade matchen och den slutade 5-0. Enda trista att Van Nistelrooy blev skadad när han gjorde 5-0-målet. Cristiano Ronaldo (2), Guti och Benzema gjorde de andra.
Som bonus vann Spanien EM-guldet i basket 85-63 mot Bosnien.
Fortsätter fundering på slutprojektet i foto. Än så länge avslöjas inget. Två bilder har kristalliserats. Tänkte att jag skulle ha runt ett dussin att välja på, eller så? Vi får se. Det är kanske lättare sagt än gjort.
Här berättar fotografer hur de tog sin favoritbild.
Tyvärr blir IE slöare och slöare. Kanske inte helt och hållet webbläsarens fel, men det är jätteproblem med Adobes flash- läsare och IE. Den låser sig konstant. Så har det varit de senaste veckorna nu. Firefox funkar fint och börjar testa Googles Chrome också. Men det är klart vissa program funkar IE fortfarande bäst ihop med, som när jag ska kolla jobbposten via Exchange. Firefox döljer många av menyerna som är synliga i IE. Det är högst irriterande när webbläsarna slutar att svara, men förhoppningsvis fixar de det.
...tänkvärt och sevärt… Wireds ”10 Photography Pet Peeves We’d Throw Down a Black Hole”.
Wired har tydligen en fotosektion som heter Raw File och jag kikade lite efter att ha läst första artikeln ovan. Hittade bland annat den här artikeln om serietidningsmässan Comic Con, första bilden är så bra, så bra.
På tal om vad som får fotografer att klicka så kan vi höra fotografer prata om det här. Bland annat finns Duane Michals.
Lite mer inspiration hittar vi här. Fotografer berättar om varför de fotograferar. Bland fotograferna kan Martin Parr nämnas.
God nyhet. Stockholm får äntligen ett fotomuseum. Åter igen. Jag tror intresset finns. Och om museerna blir gratis igen så skulle det bli ett enormt uppsving på museibesöken.
Ja, var tillbaka än en gång på utställningen på Moderna museet. Det är så ofantligt många bilder så man behöver nog gå flera gånger för att smälta allt. Det är få bilder per fotograf vilket innebär att det är många fotografer som är med på utställningen. Tråkigt nog så har Moderna valt att inte göra en bok av utställningen utan har bara gett ut en broschyr där ett tjugotal bilder – max – samt en kort text och namnen på samtliga fotografer finns med. Det kan ju i och för sig vara bra att ha den för att komma ihåg namnen på fotograferna, men det finns ju inga bilder att stödja sig på.
Jag upptäckte Paul Hill, som lekte ganska mycket med skuggor och ljus. Svårt att hitta något på honom på nätet. I alla fall just nu. Återkommer.
I stället för att fotografen berättar om sina bilder så får denna gång motivet tala. Bilden har jag skrivit om tidigare. Det var Nick Ut som tog bilden och nu så kommer Kim Phuc till Stockholm och ska prata om vad som hände sen. Det hela sker på Kulturhuset nu på torsdag. Biljetterna kostar 100 kronor styck, är man under 18 år är det gratis men platserna måste bokas ändå. Det är ett samarbete med bokförlaget Max Ström.
Det är sammankopplat med deras bok ”Fred - 100 röster mot våld och krig” som skickas ut till landets 16-åringar. Och är du som jag inte sexton längre så finns boken att köpa ute i handeln.
Har en massa grejer att fixa men det får vänta till imorgon tror jag. Har surfat efter lite mer information om KW Gullers, inför nästa fotouppgift så jag kanske återkommer med honom när jag vet mer. I dag blev det 90 minuters fotboll på plan och sen 90 minuter till på tv, som tur är så skötte sig Real Madrid bättre än vi och krossade med 0-3.
Jo, men eftersom det är söndag i morgon så tänkte jag för er som läser det här i dag eller i morgon att det skulle sitta fint med lite längre läsning och eftersom det inte blir jag som skriver den så tänkte jag tipsa om en fototidning som heter Foam som just har släppt ett dubbelnummer och det är läsbart på nätet för er som inte orkar ta er ut och hitta någonstans där lösnummer säljs. Bland annat finns det en intervju med Stephen Shore, och när vi ändå är inne på honom så hittar ni en artikel till i Wallpaper, den artikeln är från 2007. Vidare i Foam finns det en artikel om vad som definierar talang – eftersom det här dubbelnumret handlar om det.
Citat ur tidningen "Syltan gjord på lammtunga och lammlever är precis så lyckad som man kunde hoppas." Ja, mig lockar då inte den beskrivningen på en restaurang snarare tvärtom. Nåja, men det finns väl dem som finner det gott.
I dag besökte vi Procenter och pratade kalibrering i tre steg, på skärmen, på papperet och i arbetsrummet. Det är en riktigt djungel och det verkar som det inte går att kalibrera en vanlig skärm fullständigt, dessutom är kalibreringen en färskvara. Efter en viss tid glider färgerna iväg och då är det dags att kalibrera på nytt.
Efter att ha sett bilder och exempel på icc-profiler, och fått sett printar där färgprofilerna ser bra ut i skärmen men som blir helt fel i utskrifterna gick jag iväg på utställning i sällskap med AJ. Först ut blev Anna Clarén och förutom ett par bilder så var resten inget som väckte mitt intresse eller tycke. Hon leder Nordens fotoskola. Hennes tidigare bok hette Holding och den skriver de om här. Den blev nominerad till årets fotobok 2006. Nu bläddrade jag inte i fotoboken men bilderna var inte alls vad jag hade föreställt mig. Men så kan det vara ibland. Därefter gick vi till Galleri Kontrast och tittade på Albino-utställningen, som visade upp en för mig mer okänd värld. Det måste ju sägas att det var två helt skilda sätt att dokumentera, men båda är dokumentära. Johan Bävman heter fotografen bakom de fotona.
Även i dag blev det lite motljusfoto. Leve ljuset.
Brasilcine har äntligen lagt ut vilka filmer de kommer att visa i Stockholm. Det hittar du här. Dessutom har de kortfilmerna här.
Här är filmerna, om du följer första länken så finns det trailrar till långfilmerna.
Långfilmer Ainda Orangotangos, A Casa de Alice, Meu nome Não é Johnny, Noivas do Cordeiro, Pindorama, Quanto vale ou é por quilo, Saneamento Básico, Simonal och Três Irmãos de Sangue.
Kortfilmer Alagados, O Brilho dos meus olhos, Cortejo Negro, Dia sim Dia Não, O Engano, A Menina Espantalho, Pescador de Sonhos, O Sangue pelos Filhos och O Vôo da Cegonha.
Dessutom har spanska kulturinstitutet Cervantes visar några filmer ur en festival som hålls nere i Malmö av gruppen Imágenes del Sur. Det kostar 100 för en dag eller 150 för två dagar. De visar två filmer per dag. Nedan är saxat ur Cervantes kulturprogram.
Torsdag 5 november 2009 18:30 – Porteadores del camino Inca, 2009. Gabriel Manrique (Perú/Suecia) Turisterna besöker ruinerna i Machu Picchu tillsammans med bärare som till större delen är Quechuaindianer och används som billig arbetskraft. Gabriel Manrique berättar om filmen.
20:00 – Al otro lado, 2005. Natalia Alameda (México) Filmen handlar om olaglig invandring, knarkets värld i Mexiko och USA samt corridomusiken.
fredag 6 november 2009 18:30 – Mientras esperamos, 2007. Malin Nicander/Lisa Jonsson (Suecia/El salvador) På ett ålderdomshem i El Salvador blandas historier från det förflutna med dödens närhet. Lisa Jonsson berättar om filmen.
20:00 – Las Cruces poblado próximo, 2006. Rafael Rosales (Guatemala) En bergsby i Guatemala på 80-talet hotas att utplånas av armén och får besök av gerillan.
...tar verkligen på krafterna, särskilt om man lagt sig sent eller tidigt, beroende på hur man vill se det och sen går upp fem timmar senare. Underbar skön dag var det i alla fall, solig och fin. Vi hamnade mitt bland hästar och stall och stora inhägnader.
Först hade vi match och mina vänner tog paus från La Liga- fotograferandet för att istället fota division sju i Sverige. Det var nog en antiklimax. Men det var skönt soligt väder att spela i. Tyvärr blev det förlust efter ett par lobbmål över vår två meter långa målvakt. Jag gjorde en bici som träffade i huvudet på backen som drog ner mig, så jag borde ha fått straff. Han fick gult kort för han skrek ”helvete!”.
Just nu leder Sverige, Portugal spelar oavgjort och Spanien börjar först om en timme eller så.
Ah, och passar på att tipsa om maträtten som jag lagade i dag för den var gudomlig god. Det är bara att googla efter blommig potatis. Lustigt namn på en rätt. Men det är lax, med potatis i ugnen, med ett ”täcke” av cheddar, persilja och flagad mandel. Det blev oerhört krispigt och gott. Gudomligt sa jag visst.
I torsdagens snabbuppgift fick vi ge oss ut på lite gatufoto, så det blev några timmar innan lunch i ett strålande väder. Men fototillfällena dyker inte alltid upp även om man fick lite inspiration av att inte gå helt ensam.
I dag var vi fyra stycken och tre kameror, och trots orkanvindarna som kylde ner hela oss, så var det kul att fota - som vanligt. Eu-topparna åt på Vasamuseet så det var avspärrat med omnejd, så det fick bli ett besök dit nästa gång.
...slutar att skriva på sin blogg. Men den goda nyheten är att det är för att koncentrera sig på sin nya bok. Dessutom kan vi snart sjunka in i historien om Kain, Adams och Evas äldste son, ni vet han som dödade Abel. Den kommer ut i samband med bokmässan i Frankfurt. Vet inte riktigt när den svenska översättningen väntas komma.
Har fått besök av ett par med hund och i kväll efter att ha ätit en god middag och vilat någon timme gick vi ut med hunden. Det var längesen jag var ute och gick på hemmaplan. Roligt att se att även här har saker och ting förändrats. Pizzerian har expanderat till att bli ett thaiställe. Det är lite tidens anda, det är hur många korvkiosker som helst som omvandlats till snabb-thai-ställen.
Fotoutbildningen sparkade igång i dag, och vi spånade lite om vad vi skulle ha för tema på utställningen. En massa ord rabblades, men än så länge har vi inte kommit på nåt. Vi får se om vi närmas oss ett svar senare i veckan, närmare bestämt på torsdag.
På tal om foto så kom jag på att jag skulle lägga upp en länk som handlade om föreläsningen som jag var och lyssnade på i onsdags om reportagefotografering med Per Lindström och Maria Stéen. Det är väldigt intressanta föreläsningar som går under namnet Hearings på CFF. Här hittar ni datum för de återstående samt vad som redan har gått.
Än så länge är det bara den om bildkonst som ligger uppe.
Sen finns det nationella presentationer. Där ligger det flera, bland annat Spanien. Norge, Österrike och Litauen finns där också. Jag har själv inte hunnit se de nationella presentationerna, men det låter intressant.
Jag lärde mig precis att det bara finns ett land som har enfärgad flagga. Märkligt att inte alla färger gick åt innan man började kombinera dem, eller? När jag surfade för att ta reda på vilket land det var fann jag den här sidan. Där fanns det mycket matnyttigt som att de tre mest använda färgerna är rött, vitt och blått (i den ordningen). 68 av länderna har stjärnor som motiv, och 19 har månen. Ja, det kan ju vara av intresse. Just det, färgen på flaggan var grön. Och landet...
Ja, det känns bra att säga det, och det kan de fan ta, om de någonsin skulle hamna på den här sidan. Jobbar man på en bank och inte klarar av att dra ett Visa-kort från en annan bank så kanske man ska se över sin verksamhet. Som sagt. Serviceyrken som struntar i service borde gå i graven.
Ja, tydligen så får skolan göra som de vill och bryta upp skåp för att ge bort dem till andra personer. De har varken mejlat eller meddelat mig på nåt som helts vis. Inte ens det fantastiska First Class som ingen använder men som de envisas ha som ett kommunikationsverktyg. Fortsättning följer
Real Madrid är i grupp C. Där finns Milan, Marseille och FC Zürich. Barcelona möter Inter bland annat. En tråkig nyhet var att en av mina favoriter Robben har gått till Bayern. Trist.
Christer Fuglesang skriver i en av kvällstidningarna att vi i framtiden kommer att leva på andra planeter. Passande nog är jag 10 000 meter upp i luften när jag läser detta. Skulle vi inte i stället kunna bygga lite luftslott här uppe eller kanske lite högre upp där planen inte flyger? Rimligtvis så skulle vi i alla fall slippa regniga dagar och solen skulle alltid skina. Tala om solskenshistoria. Nåja, det kanske inte är så här uppe. Men det skulle i alla fall vara en ny typ av stormar att fånga upp med kameran. Å andra sidan skulle luftslotten skymma solen för jordbefolkningen så det väcker säkerligen en het debatt mellan de där nere och de som bor i luftslotten.
Vad jag egentligen funderade på innan jag hamnade uppe bland molnen eller snarare medan jag flög över dem var de här människorna som skulle leva i någon sorts jordattrapp – för att kalla det något – någon typ av mini-planet där de skulle tillbringa x antal år/månader.
Jag får väl surfa när jag landar i och se om mitt minne kan matchas med något lämpligt svar.
***
Allt detta ovan skrev jag på en tidningssida över ett foto som upptog en helsida. Praktiskt när man inte har någon anteckningsbok eller liknande inom räckhåll.
Och det kunde inte ha varit mer träffande än när jag läste nyheten om den polske mannen som greps för knarksmuggling. Mannen trodde att han smugglade in amfetamin, men i själva verket hade han ingenting som var straffbart. Nu har han dömts i Danmark och fått tio års fängelse. För mannen trodde att han smugglade. Så tanken är vad som räknas. Det kallas tydligen "putativ forbrydelse" i dansk rätt. Och som man säger på spanska så det är det nog allt en "putada".
Läste nyheten i SVT:s text-tv. Som jag inte kollar så mycket i nu för tiden, det var vanligare när internet inte fanns.
eller man kanske ska skriva go:teborg. Jag gillar den logotypen som Göteborg har tagit fram. Det är ju ett sätt att inte göra avkall på svenska vokalerna. Hur som helst så flög vi ner till Göteborg och det är något fel när det är billigare att flyga än att åka tåg. Visst har man framförhållning kan man komma billigt undan, men det är inte alltid man har det. Brorsans mac och spansk tangentbord på den gör att detta inlägg tar slut nu.
Just nu håller jag på att ladda upp bilderna och på onsdag får jag äntligen till intervjun med fotograferna på museet med stort M. Brorsan är kvar en vecka till och sen kommer nytt besök från Spanien. Det är mycket nu. Måste fixa en kalender också. Det får bli i veckan.
Det var nog år och dar sen jag var på en kräftskiva senast. Var inte sugen på kräftor så jag köpte till slut kyckling och bröd, så det blev det plus värdparets västerbottenost som förgyllde kvällen. Det blev två kräftor till slut också.
Ja, det blev lite Shakespeare, men hann ändå se andra halvleken på Zlatans debut. Höll på att somna. Tolka det hur ni vill. Pjäsen var ganska rolig, särskilt andra halvan. Det var ganska kyligt när man kom ut ur teatern 22.15.
Real Madrid krossade Dortmunt med 0-5. Zlatan hade några chanser för Barça men fick inte till skotten.
Ja, det regnade och regnade och sommarskuren tog aldrig slut. Men det lättade lite och Vitabergsparken bjöd på Emil Jensen, som jag bara hade hört talas om och pratat lite grann med. Trevlig prick och härlig föreställning med prat och musik. Regnet var en objuden gäst, men väldigt vackert om än väldigt blött och kallt. Ångrade som vanligt att jag inte tog med mig kameran, knäppte några bilder med mobilen, men det är ju inte samma sak, även om det är bättre än inget alls. Länken ovan är till Emil Jensens hemsida, där det finns mycket matnyttigt som jag ska botanisera under kommande dagar.
Sen tog vi en liten drickpaus på Sacre Coeur, rätt trevligt ställe där jag också hade velat ta ett par bilder. Dessutom har de fotoutställningar. Den här gången handlade om Stockholm.
Där hittade jag också en tidskrift som heter Unfold Magazine, som ägnade sig åt dokumentärfotografering och hade bland annat en bildserie av Martin Parr. Det enda jag inte gillade var typsnittet de använde inför varje bildserie, framför allt för jag tyckte att det var ganska oläsligt.
Har precis lärt mig en nyttig grej på youtube som jag tänkte att jag skulle dela med mig. Oftast när jag har länkat till filer där och vill att man ska se en speciell grej så säger jag gå till minut X och sekund X men det är inte längre nödvändigt om man i stället ger länken så här: http://www.youtube.com/watch?v=urQVzgEO_w8#t=127s
För alla som inte ser nån skillnad på länken så är det jag lagt till "#t=" plus sekundantalet följt av ett s (för sekunder), i det här fallet 127s. Det går också att skriva 2m7s för att komma till samma ställe. Nämligen när Audrey Hepburn lyfter på sina solglasögon i trailern till Frukost på Tiffany's.
vidarebefordrar: Om någon vecka ska Fuglesang ut i rymden igen. När han kommer tillbaka ska alla ha klätt ut sig till apor. Det är viktigt att ni sprider informationen till era vänner och att alla är med, annars funkar inte skämtet.
...spärrade min väg till tåget, så jag fick snäll se på ett hav av gröna människor springa förbi, efter ett tag blev det glesare i leden så att jag kunde ta mig över till rätt sida av gatan och cykla vidare till Stockholms Södra. Där var det kaotiskt som tur var så var det bara Södertäljetåget som var fullsmockat så att inte ens en nål fick plats. På mitt tåg var det bara lite småbråk så vi fick vänta på polisen, som tur var så var det i alla fall när jag var framme, så jag klev av och åkte hem. Av en av ungdomarna som var på plats fick jag höra att det inte alls var nåt bråk utan bara nån grabb som försökte komma åt nödbromsen och de andra hindrade honom. Bra jobbat.
Läste i tidningsrubrikerna på SvD - tror jag - såg bara rubriken inte vilken tidning eller dag det var, att "svenskar ratar grönsaker", tacka fan för det. Gå till en grönsaksdisk och titta hur det ser ut. Dimman vid löken är av alla jävla flugor som flyger omkring de ruttnande resterna. Grönsakerna är hårda, omogna eller ruttna. Om de inte är alla tre saker samtidigt, som måste sägas vara en vetenskaplig bedrift.
Allt detta har vi att tacka. Ja, vem då? Det är frågan. Visst det finns ställen där grönsakerna är fräscha, men de är tyvärr snarare undantag än regel.
Förr i tiden när reklamen var ung i Sverige och Coca-Cola gjorde häftiga reklamsnuttar, med bland annat Michael Jordan, när han flog och dunka in basketbollar som bara han kunde.
Jo, anledningen att jag kom att tänka på det var att jag var på Coca-Cola-fabriken och kolla in hur produktionen gick till. Det mest fantastiska var kanske att en liten 20 cm hög tub skulle bli en 1,5 liters flaska. Ja, tala om att spara på utrymme. Guiden bekräftade vad jag alltid påstått, att det är bara Coca-Cola så måste smaka likadant överallt. Fanta i Sverige har tydligen mer fruktkött än på andra ställen. Och jag kan gå i god för att Fanta smakar olika i olika länder.
Air Jordan och Coca-Cola-reklamen hittar jag inte på nätet, till min stora besvikelse. Den är en klassiker till tonerna av The Mamas & the Papas ”California Dreaming”. Men eftersom jag inte hittar den kan jag inte vara säker på att det var Coca-Cola.
Det hela började med att Chase Jarvis skrev om bildprojektioner vilket fick mig att tänka på den jag såg på Mallorca och som jag har för mig att jag skrev om för några månader sen. Här är den. Ha tålamod. Videon laddas långsamt men det är värt väntan.
...och ångvälten så har jag fått uppgift från välinformerade källor som pratat med högt uppsatta befäl inom den ovan nämnda enheten att det inte råder nån överhängande risk att man blir mosad av ett gäng marschstövlar. Ett befäl skulle beordra "halt" eller "kringgå hindret". Samma källa menar på att den finska presidentens vaktstyrka följer en annan policy.
Efter mycket om och men med dagarna har jag bokat resan till Göteborg. Det var billigare att avboka resan än att ändra flygdatumet. Det är märkligt. Det kanske är dags för resebolagen att förnya sina bokningssystem.
Kom precis på att jag skulle sitta med dopbilderna i dag, men efter en heldags jobb så har det inte riktigt hunnits med, nu gör jag i ordning brorsans dvd sen får det räcka med datorarbete för idag.
Det blev sillmiddag i dag och därefter blev det en liten promenad ner till Gärdestad-hyllningen på Gustaf Adolfs Torg och sen blev det lite spindelfotografering strax innan högvakten kom som en ångvält för att göra sina vaktbyten. Det hann bli en fotobok innan sillmiddagen också, vilket var trevligt. Mer fotojournalistik till fotohyllan.
Japp, då är det dags. Det brakar loss med trummor på Plattan klockan tolv. De uppmanar till och med folk att ta med sig egna trummor eller i brist på det kastruller och dylikt. Det blir nog väldigt livat. Jag hoppas befinna mig uppe vid Kulturhusets tak och fota ner. Men det lär väl vara mycket folk och vi får se hur pigg jag är på att gå upp tidigt i morgon.
Men det som lockar mest och är på en vettig tid också sker på Gustav Adolfs torg, och det är en hyllning till bröderna Gärdestad med bland annat Marit Bergman och Miss Li. Det är en massa andra artister med också. Det börjar klockan åtta.
Mer om festivalen, bland annat nedladdning av hela festivalprogrammet finns att hitta här.
Nu när brorsan är här passar vi på att se Morden i Midsomer. Och sen seriens start så har det dött ett antal personer där. För nåt år sen läste jag om en sida där de skrev om just det.
I dag läste jag i aftonbladet att det har inträffat ett riktigt mord i Midsomer, fast i verkligheten heter orten Gawcott.
Hur många har dött i serien hittills. Efter lite surfning har jag hittat en sida. Har du inte sett avsnitten och inte vill förstöra spänningen så ska du nog hoppa över den här länken.
Suttit halva dagen inne och jobbat, men sen cyklade jag ner till sjön och badade, jobbade lite på plats och insåg hur lite danska jag förstod, även fast den var skriven. Tog fram kameran och hade en fotosession med traktens trollsländor som flög fram och tillbaka och skötte sitt, som dagen till ära verkade vara att para sig. Tror att jag fick in nån fullträff. Det ska bli kul att se bilderna. Sen cyklade jag hem igen, åt middag och satte mig ner och översatte fram till nu. Nu ska jag tidkoda nästa program och sen får det vara slutjobbat för i dag.
Underbart väder, inte om man sitter och jobbar, men kan man cykla iväg och simma så är det guld värt.
...har gått åt att fixa bilderna från bröllopet. Kul men tröttsamt. Nu har datorn jobbat i högtryck hela dagen, så det är nog dags för oss båda att vila en stund.
...förutom när jag satt och översatte var nog när jag uppdaterade mitt facebook-status. Så det kommer här. Så finns det på tre ställen. På väg mot världsherraväldet. Först tar vi internet och sen tar vi...
is fishing in the bering sea, it's really cold, big waves but the gigant queen crabs are filling my pockets full with gold. Down with more pots! Just wish the swearing Captain Haddock was here to drink all this Loch Lomond whisky because its undrinkable. I will stick with the caipirinhas, just for medical purposes. I don't want to get scruvy.
Japp, caipirinha mot skörbjugg. Det är doktorns rekommendation. Lime i stora doser.
Vattnet var inte direkt varmt men det gick an. Våra badgrannar fångade lite kräftor. Vet dock inte hur stora de var. Lite tidigare försökte jag fånga trollsländor, men bara på bild. Det var inte lätt. De stannade inte stilla länge nog för att fokusera de små rackarna.
Snart är det dags för ett Midsummeravsnitt, men innan så ville jag skriva lite, innan det skulle bli för sent. Tittade på det som har ersatt Filmbullen – märkligt namn, men det var där alla svenska biopremiärer radades upp fyra gånger per år, och det var ett bra sätt att hitta svenska titlar på utländska filmrullar. Även om de nu allt som oftast behåller den engelska titeln.
Jo, som sagt, jag var inne på svenska filminstitutets filmdatabas och kikade när Almodóvars nya ”Los abrazos rotos” skulle ha premiär och det är den 14:e den här månaden.
När vi ändå är inne på spanskspråkig film såg jag att en mexikansk film har premiär den 7:e. Den heter ”Párpados azules” och på svenska ”Bakom blå ögonlock”
En annan film som har premiär den 9 oktober vann Guldbjörnen i Berlins 59:e filmfestival ”La teta asustada” [det skrämda bröstet] som fått svenska titeln “Faustas pärlor”, vars engelska titel kanske hade passat bättre att översätta från: “The milk of sorrow”.
Och så avslutar vi filmkavalkaden med en film som bygger på en roman av Paulo Coelho ”Veronika decide morrer”. ”Veronika bestämmer sig för att dö” är den svenska titeln. Premiärdatumet är inte bestämt men det står 2009. Den är med Sarah Michelle Gellar.
...för en dag. Riktigt kul och helt slut efteråt. Vacker ceremoni med ganska mycket folk men ändå ett litet bröllop i brudens krets. Sen åt vi libanesisk mat. Små tapasaktiga rätter som aldrig slutade att komma. Gott. Vin och tal. Och en massa foton att ta reda på. Men inte idag.
...för de döda i Rinkebybranden och de två döda efter bombattentatet som troligtvis utförts av ETA i dag på Mallorca. Vi lever med en konstant vetskap om vår död. Men ändå kommer den allt som oftast oförberett. Olyckor och attentat är tragiska sätt, sjukdomar likaså. Mest av allt är man arg över det som står bakom. Krafterna som leder till det, om det finns någon yttre påverkan. När ska det ta slut, alla dessa terrorister, alla krig, all ödeläggelse. En vän sa någon gång för länge sen till sin tjej att hon var naiv om hon trodde att freden någonsin skulle uppnås överallt i jordklotet. Kanske det. Men om vi alla är tillräckligt naiva så kanske det blir så. Låt oss hoppas.
Det råder krig mellan cyklister och bilister, mellan gående och cyklister, mellan cyklister och cyklister. Det är förbluffande att se för en som precis har börjat att cykla inne i stan. Kan inte folk bara slappna av och ha hänsyn för varandra?
matchen slutade 4-2 till slut, och alla Real Madrids mål gjordes av första gångs-målskyttar i klubben. Cristiano Ronaldo, Granero, Metzelder och Negredo.
Real Madrid spelar Peace Cup, och det blev en sen middag passande nog till fotbollen. Cristiano Ronaldo gjorde sitt första mål i Real Madrids tröja och likaså Granero, än så länge står det 2-0 mot Liga Universitaria de Quito och då blir det match mot Juventus på fredag.
Knatte, Fnatte och Tjatte laddar ner en skiva eftersom Kalle Anka inte vill ge de pengarna för att köpa den, så i väntan på att de har råd att köpa skivan så njuter de av de nedladdade låtarna. Kalle Anka går ett steg längre, han köper skivan och börjar kopiera upp den för att sälja den. Så vem är boven i dramat? Sönerna som gjorde en brottslig nedladdning eller fadern som ville tjäna storkorvan? Ja, för musikindustrin borde nog båda brännas på bål kan jag tänka mig. Här är DN-artikeln som dessutom länkar till en gammal SvD-artikel om Bamses kollega Skalman som har en mp3-spelare med 30 000 timmar musik. Båda artiklarna är ganska roliga att läsa.
Läste i tidningen i dag att de spanska mördarsniglarna egentligen verkar komma från Frankrike, hur som helst så verkar de vara på tillbakagång. Inte för att de påverkar mig nämnvärt. Har ju ingen trädgård där de härjar.
Och Molly löper igen och driver mig till vansinne.
Cykeltur till Kärrtorp från Årstaberg och det var inte det lättaste att hitta, lyckas alltid villa bort mig, men vägen tillbaka slapp jag i alla fall köra genom naturreservatet som jag hittade på ditvägen. Det blev en tur till Rålambshovsparken och lite latinamerikansk musik och dans, som var ganska bra, saknades lite mer information om danserna och dess innebörd. Hade varit lite mer intressant då. Den sjukaste var nog en egyptisk dansare som jag inte riktigt vet hur han platsade i det hela, men han dansade runt och runt och runt – säkert en miljon värv – jag blev själv snurrig av det. Riktigt färggrant var alla hans kjolar.
Blir nog bilder så småningom. Nu har jag lovat en massa bilder, jag vet. De kommer…
Nu ska jag titta på Real Madrid i Peace Cup och sen blir det nog sova.
Det är ganska dumt att tvätta en stor vardagsrumsmatta för hand i ett badkar, förutom att det är nästan omöjligt att krama ur allt vatten så väger den flera ton när man ska ta ut den på balkongen så att den ska torka - vilket försvåras extramycket när det regnade som det gjorde häromdagen.
På tal om saker man inte ska göra, så kommer här bildbevis från hoppet från bron häromdagen.
"de särskrivande, emolyssnande miffon med dålig hy som brukar kallas 'tonåringar'" - saxat ur DN På Stan, åsiktsmaskinen - när de klagar på ni-sägande personal på McDonalds. Men det känns som att det länge varit mer norm än tillfällighet att personal på affärer och restauranger niar folk. Men, men, alla har vi våra käpphästar. Jag vet inte om jag bryr mig så värst mycket om att bli niad eller duad, eller så kanske jag gör det, får tänka efter nästa gång det sker.
Det var ett tag sen senaste fotografpresentationen och jag har ett par på g, men jag passar på att ta den här när jag ändå har honom färsk i minne. Jag kände inte alls till honom när jag besökte Moderna Museets utställning Åter till verkligheten, som består av ett 300-tal fotografier från 1970-talet, här berättar curatorn om utställningen.
Och här finns en intressant artikel om den tiden skriven av Moderna museets fotointendent från 1977 till 2004.
Men låt oss återgå till Duane Michals som föddes i USA 1932. Och nedan ser vi en bild vars text är följande: "This photography is my proof. There was that afternoon, when things were still good between us, and she embraced me, and we were so happy. It did happen, she did love me. Look see for yourself!" [Det här fotografiet är mitt bevis. Den där eftermiddagen då saker och ting var bra mellan oss och hon kramade mig och vi var så lyckliga. Den är verklig. Hon älskade mig. Titta efter, så får du se!] Det är både vackert och sorgligt, och tänkvärt.
Det som föll mig i smaken var inte enbart hans suggestiva bilder utan att han hade skrivit text till dem, ibland så fördjupade texten insikten i bilden ibland så säger den motsatsen till vad bilden visar – i alla fall enligt guiden som berättade om några av fotograferna. Texten är handskriven och ibland svårläst, ett under att jag förstod vad han skrev, trots att det var nära på läkarskrift. Jag har skrivit förr om förhållandet mellan text och bild och det är lite passande till min bloggs ledord: "där bilden slutar tar orden vid" och ändå så kanske de inte gör det, alltså bilden kanske inte tar slut, orden kanske samexisterar och bägge växer sig starkare av varandra.
Några av bilderna som finns i Moderna museets ägor finns inskannade och går att titta på här. Där kan man zooma in och se texten lite tydligare.
Sökte vidare på youtube och hittade en intervju som heter ”Visions and Images: Duane Michals” som postats av Duke University Libraries. Den är från 1981 och verkar lovande.
Det finns många möjligheter att göra något på youtube, vet inte riktigt vem som ligger bakom det här om det är Michals som lagt upp den. Men jag antar det.
Jazzfestivalen var fantastiskt. Både vädermässigt och musikmässigt. Det regnade på rätt ställen och mest av allt sken solen. Blev musikfrälst i helgen.
På tal om grannar så var Molly över på besök, på något sätt tog hon sig under och förbi till andra balkongen. Jag såg henne på väg tillbaka och lyfte över henne när hon skulle krypa tillbaka. Ja, finns viljan så går det tydligen.
...eller vad har du gjort för mig på sistone? Det är ju alltid trevligt när grannen under en grillar så att hela balkongen ovanför där jag sitter luktar rök och tändvätska så att det inte går att vistas utanför och man får till och med stänga fönstret i sovrummet. Men visa bryr sig inte så mycket om andra.
Som en av mina kära grannar som står och pratar kärleksrelation med en tjej, kk eller inte kk, och hit och dit, och mitt i allt ett ständigt återkommande ”vad gjorde du av min telefoooooooooooooon” från någon tjej som är för full för att minnas eller överhuvudtaget hitta den. Ja, leve nattlivet, klockan tre på morgonen behöver man inte ens sätta på radion för att få underhållning.
Om hon hittade inte sin telefon förtäljer inte historien, inte heller om paret gjorde slut eller satte tydligare gränser. Som tur är så bryr jag mig inte heller. Ja, vad ska man ha dem till? Någon dag kanske man får tillbaka hundringen man lånade ut eller pennan de behövde – fast de med pennan försvann – trots att det inte var någon Montblanc de lånade.
på tal om cykling så pågår Tour de France nu. Och även om jag nu för tiden inte följer det mer än i ögonvrån så är cykling en fascinerande sport med mycket taktik. Därför är det extra kul att visa lite annorlunda bilder på touren. Det här är ett bildreportage i min smak.
Efter en lång arbetsdag med en överraskningsöversättning som dök upp så där som överraskningar gör - helt oförväntat – när vi kom tillbaka från lunchen så var det skönt att ta sig hem, ta ut cykeln och cykla runt lite. Särskilt roligt var det på nedförsbackar. Uppförsbackarna som bara är tvärtom är det inte lika kul att åka på. Jag cyklade till Coop Forum och tittade vad kattmaten kostade men jag köpte inte för den var ganska dyr. Däremot köpte jag en baguette och lite rökt skinka till mig och katten. Då menar jag bara det sistnämnda. Baguetten är nog ingen kattfavorit precis. Sen cyklade jag ner till sjön och byte om till badbyxor och hoppade i och lät mig omfamnas av det mörka vattnet, som inte var speciellt kallt. Luften kryllade med mygg så jag blev inte så långvarig trots att utsikten var ögonbedövande vacker. Ja, det ordet kanske inte finns mer än i min fantasi och 437 andra googleträffar, men det är en passande beskrivning. Som vanligt ångrade jag att jag inte hade kameran med mig – som brukligt är när jag inte har kameran med mig – vilket är naturligt, det är ju de tillfällena som man kan ångra det. Tog ett par bilder med mobilen men det var för lite ljus för att bilderna skulle göra verkligheten rättvisa.
Tänkte på tatueringar i dag, inte för att jag tänkte göra en utan mer för jag undrade över en tatuering som jag såg, en kvinna hade taggtråd tatuerad runt armen och mitt i den fanns ett hjärta. Hur ska man tolka det, hjärtat fångat i taggtråd? Är det en positiv känsla eller en negativ känsla? Om man tatuerar något gör man det för att man vill minnas något bra eller för att man klarat av något dåligt. Jag har ingen aning. Har inga tatueringar. Skulle jag tatuera något – det skulle vara när de gör det smärtfritt och gratis så skulle det vara en liten trollslända. Var? Ja, helst ska den vara fri och flyga så det är ju problematiskt med dagens tatueringsteknik. Är sugen på att gå till en tatueringsstudio och sätta upp en lapp att jag vill fotografera folk med tatueringar. Ser det som ett framtida fotoprojekt. Det handlar inte bara om att det finns så många vackra tatueringar utan lite lära känna personen bakom tatueringen och vad den betyder för den personen. Om man sätter något på pränt på huden så måste det garanterat vara viktigt. Om det inte är en fyllegrej, men det är det väl sällan. Eller? Vad vet jag.
Ja, sen är det bara det gamla vanliga. Jag är badsugen och fast på jobbet. Kanske att det blir ett kvällsdopp, men inget hittills den här veckan. Badkläderna var i väskan i alla fall, man vet aldrig när man får ett badinfall. Eller med mig så vet man att jag alltid får ett. Ja. Det är kanske så det är.
Och i dag var jag tvungen att kolla i programmet efter att ha pratat med Anna i lördags. Gilberto Gil spelar på lördag och jag ville kolla vilka mer som spelade. Timbuktu kan nog vara roligt att se och sen kollade jag vem som spelade på söndag och då visade sig att Emilia Torrini ska spela och Erykah Badu - och Titiyo på lördagen, bland andra.
...står på Drottninggatan och ser ut över Riksdagen. Den är gjord i brons och skulptrisen heter Laura Ford.
Förr i tiden fotade jag ofta statyer men har kommit av mig lite på den fronten. Får kanske göra något åt det. Fast är du nyfiken på hur räven ser ut så är det bara att surfa så får du nog bildträffar på den.
I går jagade jag den perfekta rss-läsaren, och fastnade i nätet in på småtimmarna, tiden går fort när man har roligt.
I dag cyklade jag runt i Älvsjö-området och ner till Årsta i ett par timmar. Det är ett skönt färdmedel, men jag måste fixa ljus till cykeln och en vattenhållare så att jag kan ha vatten inom räckhåll för man blir otroligt törstig när man cyklar uppför backar. Tycker att det är otroligt dåligt skyltat när man är ute och cyklar, det är ett rent under att man hamnar rätt till slut. Å andra sidan så lär man sig väl vägarna så småningom och då behöver man inte skyltarna. Man får lära sig den hårda vägen. En dag med tid tänkte jag prova att cykla hemifrån in till stan för att se hur lång tid det kan tänkas ta. Återkommer med det senare. Just nu går det ju fint att ta tåget in med cykeln bara man inte prickar in 6-9 på morgonen och 16-18 på väg tillbaka. Så om jag ska ta mig till jobbet med cykeln måste jag cykla in. Vi får se.
Jag avslutar med en låt ur Regina Spektors nya skiva Far.
Har inte varit ute på hela dagen i dag. Snart är jag klar med filmen och ska bara läsa igenom den en gång innan jag skickar in den. Sen blir det tre dagar ledigt. Eller ja, nu måste jag in på kontoret i morgon men jag hoppas få det överstökat på en timme.
Om dagen gryr med lite sol blir inte jag ledsen och måste det regna så får det väl vara så.
Fick ett kryptiskt meddelande på telefonen i dag och vet inte riktigt om jag ska ta bort det eller forska lite och se var det kommer ifrån. Jag har inte numret i min telefonbok så troligtvis är det inte från nån jag känner om de inte har bytt nummer. Vilket är en möjlighet. Andra möjligheten är att det är nån sorts virus, förhoppningsvis ingen som utlöses när jag läser meddelandet, för i såna fall är telefonen redan smittad – men det är väl inte så sannolikt eftersom det bara är text. Numret är från en svensk mobil men numret finns varken i Eniro eller hitta.se på nätet. Man kan säkert ringa nummerupplysningen men det är ju inte gratis så jag låter det vara så länge. Kanske längre fram om nyfikenheten vinner slaget så kan jag ringa. Jag antar tills vidare att nån har skickat sms – som jag tror kan vara i ett annat språk med andra tecken än de vi använder och därför så har det blivit så konstigt eftersom min sms inte stödjer de tecknen.
Det är kanske de i Matrix som försöker kontakta mig, för det står nåt om Agent Smith och Neo. Sen dyker det upp andra möjliga namn. Hur ska man tolka det?
Jag hängde inte med i svängarna där. Pratade med brorsan och morsan som skulle kolla på film ute på terrassen och tänkte jobba lite till innan jag tog nån nattmacka, men tji fick jag. Nu kanske man ska sova i stället.
Med tidningen i morse låg det en massa reklamblad, inget av andra världen, men ett av dem påminde mig om nåt som jag skulle skriva om för några månader sen när jag såg reklamskylten på första gången på en buss. Det handlar om Viking Lines reklam där de frågar oss tilltänkta kunder om vi vill ”blomma ut”. Jag tänkte lägga upp en länk om kampanjen men just nu kommer jag inte åt sidan. Jo, men nu är det så att när nåt blommar ut så dör det, och det är ju knappast det de vill eller menar. Det är möjligt att det är en betydelse som håller på att skifta. Jag vet med mig att jag själv har sagt det när jag inte tänker efter. Men tyvärr så blommar nåt när blommorna är praktiga och granna. Det kan användas bildligt om människor också. Men om nån/nåt blommar ut eller över så vissnar det eller dör. Nåväl låt oss alla blomstra i det vi gör och älskar.
Det hör till ovanligheterna att jag går upp klockan sju för att sätta mig framför datorn och jobba, men det är väl fördelen – eller nackdelen – med att ha kontoret en meter från sängen. Efter gårdagens maratonpass på kontoret på stan var jag tvungen att göra klart ett program med deadline 14, så jag gick och la mig ovanligt tidigt kvällen innan, runt 23. Ja, för vissa låter det ovanligt sent, men för en nattmänniska var det tidigt. Hur som helst så var dagen solig, har jag för mig, nu när jag skriver det är jag lite osäker. Och plötsligt blev det mörkt i mitt rum så jag tittade ut och såg de mörka molnen och så hörde jag åskan dåna. Det är så mäktigt. Sen öppnade himlen upp, inte för att bli molnfri utan för att släppa ner hinkvis med vatten. Det var ett riktigt sommarregn som rensade luften och allt som stod i vägen.
Efter att ha hållit min deadline gick jag till affären för att handla lite förnödenheter och sen så åkte jag in till stan för att fika på kontoret och jobba några timmar till med dvd-bränningar. Jag hoppades på våfflor men det blev glass med jordgubbar, inte fy skam det heller.
Ah, och solen hittade fram. Nu ska det bli bad på Långholmen och Thåström. Vad mer kan man begära.
Åkte in till jobbet lite senare i dag för mellan 6-9 får man inte ta cykeln på tåget, och ett möjligt lunchdopp gjorde att jag behövde ha cykeln med mig, sen skulle jag få en till snabböversättning så det såg mörkt ut, vädermässigt såg det självklart strålande ut. Hoppade av tåget och cyklade på perrongen för jag hade hamnat på fel ända av tåget - tänkte ju egentligen hoppa av i Karlberg, men nåja. En man med en kärra försökte stoppa mig och sa nåt att det där var ett dåligt exempel för barnen, tänk om de skulle göra likadant. Ja, möjligtvis har han rätt, men jag hade inte tid att stanna och diskutera, även om jag funderade på alla barn som sett mig - tror inte att det fanns några, men då hade ju föräldrarna ett ypperligt tillfälle att säga, titta där, så där gör man inte. Det blev inget lunchdopp och inget kvällsdopp heller för den delen eftersom jobbet kom in så sent så blev det att jobba över lite och sen var jag mer trött än badsugen, eller kanske mer hungrig. Ja, idén att jobba nån timme till nu känns inte så lockande, så jag satsar på att gå upp tidigt i morgon och göra klart programmet då. Sen får det fan bli bada av.
Ja, det blev inget bad i dag heller. Var hungrig så jag lagade mat i stället. Blir det bad i morgon, tro? Det finns ju hopp om det. Vi får se hur dagen utspelar sig. Till råga på allt så löper Molly, stackarn.