.se ett slag för översättarna

Översättare uppmärksammas alltför sällan, eller ja, de uppmärksammas
oftast på grund av dåliga översättningar, alltför sällan av de bra.
Att det görs misstag är det inget tvivel om, men världslitteraturen
som de flesta av oss känner den, bygger på att vi har läst översättningar
eller att våra föräldrar läst dem åt oss när vi var små. Visserligen
så har man en liten fördel just när det gäller barnlitteratur, att vi
har haft författare som Astrid Lindgren att förgylla våra drömmar,
men jag har även växt upp med bland annat Narnia-böckerna, ”Peter Pan”
och ”Den förtrollade mässingsknoppen”. Dessa böcker gjordes tillgängliga
genom översättningen.

Så tänk på det när du läser en bra bok, en bok som fångar dig, att orden
som rycker med dig till en annan värld, rätt ofta är skriven på ett annat
språk och berättas genom översättarens röst. Det är fortfarande
författarens ord, fast de har fått en annan språkdräkt.

Det finns ju många författare som talar flera språk och har haft åsikter
på sina översättare, bland annat Tolkien. Eller för att inte gå så långt
bak i tiden kan vi ta dagens artikel i The Guardian som handlar just
om en översättare som har dött och hur detta kan innebära att det landets
litteratur går samma väg till mötes – i den engelskspråkiga sfären, ska tilläggas.
Följ länken nedan:
http://blogs.guardian.co.uk/books/2007/12/losing_a_literature.html

Det är väl inte orimligt att författaren kan se att en viss översättare
lämpar sig till hans böcker. Det finns även de som valt att översätta sig
själva och det ger en ny dimension av frihet. Blir nåt märkligt i målspråket,
det vill säga det språket man översätter till, så kan han helt enkelt stryka
det med gott samvete, eftersom han har författarens tillåtelse.

Ja, nu ska jag lägga ner för idag, imorgon blir det lite glögg. Visst är det
härligt med såna traditioner. Jag måste erkänna att jag äntligen öppnade min
vaniljglögg och smakade den. Till mitt försvar kan jag säga att flaskan har
stått och väntat på invigning i två år. Det var härligt gott.

Och som grädde på moset vann Real Madrid 3-1. Kan man bli lyckligare?
Ja, om några dagar när jag kan smaka på konjakskakan som ligger på diskbänken
och kallnar.

.se fångad i en malström

Jag sparar på allt, både av sentimentala skäl och av tron att jag kommer
att ha nytta för det senare. Jag har alla mina mejl, sen jag började mejla
och det är ett stort antal, även om jag nu för tiden raderar mycket från
de olika e-postlistor som jag är med. Därför är det ytterst irriterande att
jag inte hittar det mejl som jag letar efter. Jag börjar fundera om min
ordnade datorvärld som styrs av ettor och nollor har råkat ut för nån slags
malström, av samma sort som den som drabbar vissa strumpor som kanske
på grund av gediget användande förstått hur det går till och lagt benen på
ryggen och försvunnit.

Hur som helst, så har jag mycket som ligger i startgroparna, i väntan på
att tiden hämtar andan eller att nåns gudomliga inspiration ska drabba
mig, oväntat och skoningslöst.

Ja, nåt som varit lite oväntat var att inse att av det här årets månader
återstår knappt en och några dagar, så på söndag är det första advent,
och då kan man se fram emot lite glöggdrickande, jag har en flaska glögg
hemma, som jag ständigt glömmer bort, så nu är den antingen lagrad
eller glöggens motsvarighet till vinäger, om den nu har en sån fas.

Så, nu är det bortsprungna mejlet lokaliserat, skönt att man har kontroll
på vissa malströmmar åtminstone. Strumporna fortsätter att försvinna, och
det finns garanterat nån som lagt mer tid på att fundera på vart de tar vägen.
När jag blir tillräckligt nyfiken på det ska jag googla och se.