.se så trött så trött...

Så här dags sover väl brorsan eller så har han vaknat
från sin siesta, jag kom hem runt sex tiden i morse, en
halvtimme innan planet skulle lyfta till Girona.

I dag kom Stora boken om Mumin, och den är sååååå fin,
man blir glad bara av att bläddra i den, om den kommit
en dag tidigare hade Alberto kunnat ta med sig den. Sen
kom också Kaxiga fåglar av fotografen Brutus Östling som
jag tror att jag har skrivit om tidigare. Jättefin bok, redan
inne på tredje upplagan. Kul att det går bra för honom, han
är en duktig fotograf. Här berättar han själv om boken:



Annars så blev det en hel del böcker på rean i går, ganska
oväntat för jag skulle bara visa några i klassen de fotoböcker
de reade – jag hade ju varit där veckan innan och plöjt igenom
böckerna. Så jag kånkade runt med dem när vi gick till
utställningen, eller ja, jag fick hjälp med ena påsen. Snälla
klasskamrater man har. Vi pratade lite om köpimpulser, och
hur jag kunde styra mina när det gällde vissa saker men hade
svårt att tygla mig när det gällde andra saker. Men det är ju
lite svårt att säga nej till Brassaï, böckerna var trots allt till
halva priset.

På tal om fotografer och vernissage så är det två stycken på
Galleri Kontrast på torsdag. Årets bild 2009 och Blues Shots.

Just det, konserterna igår var riktigt bra, även om jag väntade
mig bara en. Lokalen var stämningsfull – sist jag var på Bara Vi
hette det nåt annat och de hade ett biljardbord. Måste nog hänga
lite mer på Söder. De som spelade var Jessica Pehrson och mina
vänner Contardos. Som sig bör så hade jag kameran med mig så
det blev ett par bilder.



.

.se siesta

Satt på tåget hem och försökte korrläsa en översättning men gång
på gång drogs jag iväg av en envis lockelse att sluta ögonen, att
blunda, och jag var inte ens medveten om det, plötsligt så hörde jag
hur papperet föll på golvet så jag böjde mig ner och tog upp dem,
började läsa igen för att kort därefter upprepa samma procedur. Till
slut la jag ner papperen i min väska och blundade och lyssnade på
vagnens ljud, som just då var bara ett par hörlurar som läckte nån
musik som jag just då kände igen, men som jag nu inte alls minns.

Att somna sent och gå upp tidigt är ingen bra kombination, men jag
blir pigg efter ett tag. På tåget passar jag ofta på att ta så kallade
powenaps, eller kanske snarare så dåsar jag till, och har en märklig
förmåga att vakna precis i lagom tid för att kliva av tåget. Ibland på
vintern så är det så mörkt att man inte har den blekaste aning om var
man är, och då vet man aldrig var man vaknar nånstans. Som tur är
så är det inte ofta man åker förbi, även om det har hänt.

Så nu har jag skrivit om att sova i stället för att ta mig en siesta, så vi
får väl se vart tåget tar mig i kväll.