Visar inlägg med etikett jul. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett jul. Visa alla inlägg

29 november 2008

.se nu vankas det juletider...

Ja, så här två dagar till första december, och en dag från advent
har julen tagit över i Stockholm, och på ett ståtligare sätt än
tidigare år. Jag vet inte exakt när julskyltningen kom igång, har
suttit ganska inlåst hemma med jobb så jag har inte haft tillfälle
att promenera runt stan, men det gjorde jag igår i ett par timmar,
runt tio på kvällen eller så.

Tyvärr hade jag inte kameran med mig, för våt asfalt och ljus
med lagom blandning mörker hör till mina favoritmotiv har jag
upptäckt. Kungsgatan var stjärnbelyst. Svampen stod som en
mörkt monument belyst av ett tindrande ljusspel bakom, på
fasaden där bland annat Hedengrens och Vasahof har sina
utrymmen. Men det mäktigaste av allt var det stora trädet
vid Normalmstorg. Det är klart sen har vi NK:s julskyltning
som nu tydligen har tio dagar på nacken. Det vill säga årets
för de har den varje år sen hundra år tillbaka – tror jag.

Till och med Obelisken vid Sergels torg – eller snarare runt
om den – var julpyntad. Så har ju Gallerian sin blåa diodgran
som är rätt cool.

Åter till NK:s julskyltning så kan man väl säga att den är
ett utlopp för kreativitet och bara av den anledningen så är den
rolig att se. Rimmen är väl så där, men ibland är man ju tvungen
att ta till nödrim och det är väl trots allt roligt att få ett rim till
julklappen, hur krystat det än blir. Ett plus till de två trollsländorna
i ett av skyltfönstren.

30 december 2007

.se julkänsla och bocken

Ett litet tips för er som inte riktigt känt julkänslan i år, och har varit
för lata för att julpynta ordentligt hemma. För det första måste ni gå
till Peppar på Torsgatan, ett stenkast från S:t Eriksplan, i Stockholm.
Restaurangen ser julpyntad på utsidan, men det inget om man jämför
med hur det ser ut när man kliver in. Där finns allt, från paket till
blinkande tomtar. Dessutom finn Scrooge där, i egen hög person.
Mitt i allt detta julöverflöd, kitschig som bara den, dyker en kypare
som är Scrooge personifierad, trevlig och hjälpsam, så länge ingen
får för sig att ta lagen i egna händer och flytta på ett bord eller stå i
vägen. Julkänslan försvinner i ett nafs då, sen går man på tå resten
av kvällen för att inte väcka den björn som sover…igen. Men hur
som helst är det en upplevelse, helt klart.

En annan diskussion som blossade upp under kvällen var Gävlebocken,
ingen hade hört nåt om den, så det borde betyda att dess impregnerade
kropp fortfarande stoltserar med all sin halm på ståtliga 13 meters höjd.
Här kan ni se den live, om ni inte befinner er i Gävle.

25 december 2007

.se intelligens smittar inte av sig...

…men vi kan göra ett försök.

På väg hem från julaftonsfirandet möts vi av en kall vind när vi åker uppför
en av tunnelbanans rulltrappor i T-Centralen. Efter att ha gått förbi
spärrarna som ska hålla tjuvåkarna på rätt sida om lagen finns det en
elektronisk skylt precis innan man går igenom den långa tunneln
som leder till pendeltågen. Där står det att pendeln ska gå 00.22,
vilket kändes skönt eftersom vi hade tio minuter på oss. Fast klockan
hann slå 20 över så hade en ond föraning gömt sig nånstans mellan
mitt undermedvetna och mitt minne. Det plingade inte upp några
upplysningar om förseningar eller om att tåget var på väg in till
stationen. Jag misstänkte det värsta och insåg att SL, SJ eller vem
fan det nu är som sköter trafiken inte hade nåt emot att skjuta sig
själva i foten och göra resenärer förbannade.

Det borde rimligtvis vara ett enkelt problem att rätta, så här i
dataålderns gyllene tid, om det inte är det kanske det är hög tid
att se över ett så osmidigt skyltsystem. Det enda de hade lyckats
med var att få fram en rullande text:

”Särskild tidtabell julafton och juldagen. För mer info ring 08-6001000.”

Bra nummer att komma ihåg om man inte orkar wappa. Så frågan är:
Hur svårt kan det vara att ta bort från de elektroniska skyltarna de
avgångar som de uppenbarligen inte har nåt problem att ta bort rent
fysiskt?

När jag ändå är inne på det finns det en annan sak som irriterar mig
och det har varit så ganska länge. Vem finns spärrvakterna för? Visst,
de är där för att se till att vi betalar för oss, men när vi har fullföljt
den delen av avtalet, är de inte där för att serva oss? Jag tror att de
har feltolkat eller missförstått sin uppgift. Tycker att det är helt
okej att de sitter där och pratar i telefon eller läser böcker. De är ju
trots allt instängda i en liten bur, men det är inte vi resenärer som
har låst in dem där, så vi ska väl inte behöva ta deras frustration.

Det finns speciella ”barnvagnsdörrar” som öppnas från deras burar,
men det är nästan som man måste ha ett skriftligt brev från ledningen
för att de ska öppna den. Det räcker inte med en tung påse, illustrationen
är tydlig, barnvagn, väska eller rullstol. Det är som om de måste
godkänna väskans storlek innan de trycker på knappen. Eller om hundra
personer kliver av, hur svårt är det att låta folk gå ut den vägen i stället
för att milslånga köer ska bildas – visst, jag överdriver, men ändå. Är det
för mycket begärt att de tänker lite och underlättar för oss?

Men vad vet jag. De kanske är rädda att dörrarna slits eller så har de fått
direktiv att vara barnvagnar ska få passera den vägen. Eller så är det
helt enkelt kontrollen över dörren det som ger deras liv mening.

Nåja, det var en liten parantes. Nu återvänder vi till väntan på att
nästa tåg ska gå 00.52 och en annan spännande episod som
utspelade sig. Det finns ett antal bänkar och mitt emellan två av dem,
som är vända mot varandra, finns det en sån där stor automat med
läsk och godis. Det satt två killar snett mittemot varandra. Den ene
hade precis köpt en läsk i automaten och satt med den i handen.

Det här är alltså natten mellan julafton och juldagen. Det närmar
sig en man i kryckor och vänder sig till killen med läsken.

”Du ser ut att kunna det där med automaten.” ”Vadå? Nej.” Mannen
vänder sig till killen mittemot och vädjar. ”Kan du hjälpa mig? Jag
förstår inte mig på automaten.” Eftersom killen ser lika tveksam som
den förste tillägger han. ”Jag har pengar. Det är bara det att jag inte har
glasögon, så jag ser inte så bra.” Varpå killen svarar nåt i stil med ”Det
är enkelt” men gör inget åt saken. Mannen vänder sig nu till de som
sitter i bänken bakom läskkillen, men de ser också ut att vara lika
ointresserade. Jag reser på mig och säger att jag kan hjälpa honom.
Han tackar och frågar om det finns julmust och ger mig fyra femmor
som jag matar in i automaten, knappar in siffrorna samtidigt som jag
hör honom säga, ”jaså, är det så man gör.” Han får läsken och växeln.
Han tackar igen och jag sätter mig ner. Bägge killarna försvann också.

Jag antar att de skämdes över att de inte hade hjälpt honom, åtminstone
hoppas jag det. Visst mannen stank sprit och mynten likaså, men om vi
inte ens kan hjälpa nån att köpa en läsk, oavsett det faktum att det är
julafton, så borde man nog ta sig en tankeställare.

23 december 2007

.se bilder, listor och bilder

Vid den här tiden på året, så här en dag före julafton har nog de flesta
tidningarna gjort en summering av året. Oftast sker det i listform, de
100 bästa bilderna, de mest avgörande ögonblick. Vi omges av listor
och minns medan vi tittar på bilderna hur vi mottog nyheterna när de
såg dagens ljus. Så häng med:

Reuters, World Press Photo – Winners gallery 2007, Årets bild
Pulitzer Prize 2007 - Feature Photography, Breaking News Photography
– bilden finns under fliken works. National Geographics top tio och
top tio nyhetsbilder, Nature’s Best Photography Awards 2007.

Om ni inte orkar vänta på årliga nomineringar av de bästa bilderna
så kan detta vara en bra länk för er. Nog om detta, det finns säkert
fler länkar, men det blir nog tillräckligt svårt att ta in alla de här bilderna.

Det är nåt speciellt med att titta på gamla bilder, och det finns nog
otroligt mycket att hämta på nätet, så om ni klickar på länken ovan
får ni se lite gamla bilder från USA.

Det finns egentligen ingen dålig årstid för fotografer känns det som,
vintern borde kanske vara det, i alla fall på grund av allt mörker, men
samtidigt så blir ljuset så mycket tydligare då. Nackdelen är väl att
det är så kallt att gå omkring och leta motiv, men som de mest käcka
brukar säga: Det finns inget dåligt väder, det finns bara dåliga kläder,
blä säger jag, även om det till viss del är sanning. Den andra delen är
skitsnack, för visst fan finns det dåligt väder. På tal om väder, så vill
jag att det snöar nån gång. Inte så mycket för den vita julens sak, även
om det vore trevligt, utan mer för att jag har gett mig fan på att jag
i år ska fånga snön när den faller. Det blir spännande att se om det går.

Det verkar bli en vit jul trots allt, jag vet inte om det blir det
vädermässig, men helt klart är det att Madrid slog Barça 0-1 på
Camp Nou, vitare än så kan det inte bli.