.se mörka ner det om du tvekar

Borde jobba, fixa deklarationen eller göra klart bilderna men i stället
sitter jag och laser ikapp mitt allt växande rss-flöde. Och då och då
finner jag något intressant som jag med glädje delar med mig.

Det är nog mest fotobloggar men även bloggar om serier, kultur
och översättningen som strömmar in. Det är där jag fick reda på
att Frank Miller har startat en blogg. Om ni läser serier så känner ni
säkert till namnet.

Han är mannen bakom Sin City – serien som blev film med bland annat
Jessica Alba och Benicio del Toro – Elektra, 300 och gjort inhopp i Wolverine,
Daredevil, Spider-Man och Batman. Det vill säga, han har varit både i Marvel
och i DC.

Ja, så nu bloggar han, men det jag ville skriva om var ett av de första inlägg
han har gjort, det är ett fåtal än så länge, som har rubriken ”When in doubt,
black it out”. Det kan relateras till skrivandet och till fotograferandet. Det är
detaljrikedom versus tomrum.

Ja, att lämna plats åt fantasin att bygga upp historien eller bilden. Det är
ett sätt att göra läsaren eller åskådaren delaktig i det hela. Ja, det är väl
lite av ”kill your darlings”. Det är inte alltid lätt, men kanske nödvändigt.

.

.se borde städa lite

Men det kanske är bra att inleda nya decenniet med lite kaos.
Jag vet inte, vi får se hur det blir. Just nu firas fyrverkerierna
här utanför. Bildbloggen rullar igen och den här textbloggen
likaså. Jag har lyckats med att publicera åtminstone ett inlägg
per dag det här året. Förhoppningsvis så har något vettig
slunkit med då och då. Japp, och så har jag lyckats posta
utlovade luftballongbilder och lagt upp ett urval på några
hundratal bilder på facebook. Nästa decennium blir härligt,
underbart.

.

.se bildspel

Nu kommer en av kategorierna av nästa Årets bild att vara bildspel
och det kan tyckas att det är på tiden, det kommer troligtvis
att innebära ett uppsving och kanske innovationer inom det området
och det är bara att tacka och ta emot. Det görs mycket bra bildspel nu,
men det kan göras ännu bättre, det är jag övertygad om. Ljud och bild,
rörliga filmklipp, ja, möjligheterna är oändliga, men om vi nu ska hålla
oss till stillbild och möjligtvis musik eller ljudupptagningar från fototillfället
så kan det bli riktigt fängslande.

Ett fantastiskt bildspel kräver framför allt fantastiska bilder. Om du inte
fick tillfälle att se på Kulturhuset i Stockholm mötet mellan havet och
några män som såg det för första gången, så hittade jag en sida som hade
ett bildspel. Här är en artikel om Martin Bogrens ”Ocean” på SvD.

Fotoutställningen på kulturhuset hette ”I Rajasthan finns inget hav”.
Kan du föreställa dig det där första mötet med havet, något du bara hört
talas om? Minns du hur ditt första möte med havet var?

Bildspelet hittar du här. Låt det ta över hela skärmen så att bilderna
blir riktigt stora. Först får du klicka på ”Start de website” – japp,
holländsk sida – och sen ska du klicka på tredje bilden från vänster,
den svartvita som heter Serie 3. Goa.

Jag gillar att skriva, jag gillar att fota. Jag vill sammanföra bild och ord.
Göra dem till ett. Oberoende av varandra och ändå en helhet tillsammans.
Jag trevar mig fram för att hitta den visuella poesi som jag andas, jag söker
fånga stadens väsen, människans spår. Allt det poetiska som finns i ett
ögonblick och jag inspireras ständigt med det som finns runtomkring mig.

Här är ännu ett bildspel, även om det kanske är lite för långt.
Det kändes så första gången. Det blir mer bildspel så småningom.
Detta var vad jag hade att bjuda på idag.

.

.se bildbloggen har fått mat

Så, nu är det en ny bild där, efter över en månad.
Bättring på väg.

.

.se dags att ta tag i bildbloggen...

...för femtielfte gången. Mer bilder åt folket.
Funderar på att sätta ihop bildbloggen och textbloggen
med min hemsida på nåt vänster, men just nu är det
bara funderingar. Ska försöka ta tag i det när jag
är klar med Afrikas prinsessa - inte den gamla Bogartfilmen
utan en dokumentär som går på svt den 9 januari.
Se den så blir det lite dans och så kan ni höra Bebe
sjunga lite.



.

.se väntad nyhet...

Nu kan man äntligen schemalägga inlägg i bloggen.
Inte för att jag hinner med det just nu ändå. Over and out.

.

.se tid är relativ

Tiden är relativ. Det är inte jag utan Einstein som sa det. Eller han kanske
sa att allt var relativt. Men jag är inte en fysiker och tänker inte gå in i den
fjärde dimensionen och tidrummet mer än jag behöver. Tid är relativt, just
det, det var där jag var. Då och då skriver jag listor, oftast när jag sitter på
tåget och inte orkar göra nåt vettigt som att läsa en bok eller sova så sätter
jag igång med mina listor på saker och ting som jag måste ordna och göra,
det är oftast ofullständiga listor och de revideras ständigt, ena dagen är en
sak viktig och nästa dag finns det inte alls med.

Jag vet inte alls vart jag är på väg, om vi nu antar att jag måste ha ett mål
med detta blogginlägg, men rent tidsmässigt var det dags att skriva det, har
rätt många inlägg halvskrivna i min lilla svarta bok, nackdelen är väl att de
är handskrivna och min handstil blir allt mer som hjärtslagen i en sån där
monitor där tv-patienten snart ska få lite elektricitet genom sig för att det
som blir ett plant streck återigen ska resa på sig… och bli läsbart igen. Men
med lite god vilja kommer man en lång väg. Vad det än gäller, även om jag
ibland går bett på vissa ord så har jag ju skaparens frihet att förhoppningsvis
göra det bättre.

Om två inlägg, detta och ett till har jag gjort 250 stycken, vem skulle tro det.

Det är ju underbart att skriva, både att höra hur fingrarna springer på
tangentbordet och att se texten erövra det vita papperet. Jag gillar att skriva
och jag gillar att fota, igår var jag ute och fotade halva dagen, hann tyvärr
inte njuta så mycket av solen, men det var hur som helst underbara höstfärger
och fastnade till och med vid en fotning med modeller. Egentligen borde jag väl
ha pratat med dem, men det kändes tillräckligt fräckt att ta några bilder på
fotografer och modell för att sen dessutom gå fram. Då hade jag också varit ute
i tre timmar eller så, och avsaknaden på sol gjorde att jag var ganska frusen.

Så tid är relativ, men det innebär inte att vi ska ge upp och slukas av den. Ju mer
vi gör desto mer tid har vi. Det är en paradox, men icke desto mindre sann. Det
gäller bara att omvandla det omöjliga till möjligt.

Idag har jag jobbat hela dagen, med en liten dammsugarpaus på nån timme och
en härlig fotning av fåglar utanför mitt fönster. Räven må ha sagt att rönnbären
var sura, men nog duger de fint åt alla fåglar.

.se funderingar om bloggen...

Jag har länge velat ha en funktion i blogger som möjliggör
att man kan posta inlägg i förväg och att de publiceras det
datum man vill. Det är möjligt att en sån funktion
redan finns, det vore oerhört praktiskt för de tillfällen
då man kände att man ville skriva lite inlägg men inte
publicera alla samtidigt, och inte behöva logga in varje
dag för att göra det. Inte för att det händer så ofta att
man vill göra det, men då och då har det varit så.

Det funkar alldeles utmärkt i min fotoblogg så det känns
som om funktionen inte borde vara omöjlig att åstadkomma.

Just nu är jag inne i en trötthetsperiod som sammanfaller
med en period med mycket aktiviteter, vilket kanske är en
möjlig orsak till tröttheten, en annan kan ju vara att jag
går upp vid sju men lägger mig mellan 1-2 på natten.

Jag får kolla upp det där med blogger senare. Återkommer.

.se nu rullar allt...

Både bild- och textblogg är igång. Och så jobbar jag också,
men nu blir det en film och sen fotboll, eller nåt...

.se inspiration och utandning

jag läste ett blogginlägg i dag.

och blev lockad inte så mycket av innehållet som av sättet som texten flödade genom sidan.

jag vet inte om det var den barnsliga förtjusningen som jag har till små bokstäver.

eller om det var det som fanns att läsa mellan alla rader.

det var liksom andetag.

andningspauser.

och jag lydde och log.

hade inget annat val än att följa textens struktur.

det var lite av en pånyttfödelse.

så som åskan och blixtarna samt regnet och solen sprungit stafett det senaste dygnet.

till helgen måste jag omges av vatten.

Badsugen.

.se spårlöst försvunnen

Ytterst irriterande, men jag blev just påmind om varför jag inte
ska skriva direkt på bloggens hemsida. Det finns en risk att det
ska hända precis vad som hände nu. Jag såg hur två stycken med
ganska mycket text försvann i det tomma intet.

Nåväl, jag ska gräma över det, tiden det tar att gå ner och hämta
en cola-burk och komma upp igen. Sen ska jag göra ett nytt försök
på att avsluta mitt första blogginlägg på en vecka.

Nu blir det istället det tredje idag.

.se det ekar

Bloggvärden är full av ekon. Eller snarare är det som om
nån kastar en sten i vattnet och det bildas större och större
ringar. Det är lite så med bloggarna jag läser och på sätt och
vis är det bra, fast ibland känns det som om man läser samma
sak om och om igen. Men det sägs ju att allt är redan skrivet
så bloggarna är väl ett stöd till det påståendet. Det är väl ett
sätt att sprida sånt som vi tycker är bra, särskilt när det gäller
länkar eller nyheter och få fler att upptäcka sånt som man själv
är intresserad av eller. Återigen så är det tack vare RSS som jag
ser när de bloggar jag följer har nåt nytt och det är otroligt
praktiskt. Nu har jag dessutom precis upptäckt två program som
underlättar det hela lite till. Det ena heter Miro och är en video-
spelare (som har i grunden vlc – ett fantastiskt program som klarar
av de flesta videoformaten) och har en massa andra funktioner,
bland annat kan den ladda ner de poddsändning som man lyssnar på. Det
andra heter Netvibes och det kommer nog att slå stort snart, tror jag.
Jag upptäckte det i går så jag kan inte säga mer än att det ser lovande
ut och att det blir ett sätt att ha bokmärken och annat på en sida, ja, jag
vet att det finns massa andra program, men här kan man bland annat
ha RSS-flöden. Det var allt för i dag.

P.S. Handledarmötet gick bra. Nu har jag min första deadline på min
uppsats. Det känns skönt och kul att ha ett mål.

.se vilodag

Ja, igår var det tydligen vilodag från bloggskrivandet, det var ingen
idé att lägga in nåt 4 på morgonen, även om min officiella hållning
är att det inte blir en ny dag förrän man har lagt sig och gått upp igen,
men men; det får väl bli två inlägg i dag, eller ja, vi får se. Ska iväg och
jobba strax, men först ska jag förbi och hälsa på en kompis och hans
nyfödda son för att se hur föräldraskapet behandlar honom så här
nån vecka efter födseln.

.se nu är det officiellt...

Det har blivit viktigt att skriva ett inlägg per dag, det kliar i fingrarna annars.
Har jag så mycket viktigt att säga? Troligtvis inte, men va fan. Om det inte
vore för den svenska radioprataren så skulle jag kunna inbilla mig att jag
var på ett internetkaffé utomlands och drack min apelsinjuice, men det är
inte direkt nåt som tyder på att det skulle vara så. Näpp, ville bara säga hej,
nu ska jag till krogen och träffa lite vänner och vara social.

Nyhet i tidningen i dag att facebook skulle implodera, för många användare.
Vi får väl se, antalet användare påverkar ju inte nämnvärt när det är knappt
några som orkar uppdatera sina profiler nu för tiden.

En glad nyhet är att imorgon blir det sovmorgon. Äntligen! Eller kanske inte,
kanske åker jag en snabbis in till stan, på vinst och förlust. Inget jag kan
avslöja mer om nu. Hursomhelst så är det här ingen kalender, så jag tänker
inte berätta mer.