.se när ljuset kom...

...till massajernas by. Peter hade sett det i Indien när han var ung. 

Jag hade sett för ett par år sedan och tänkte inte mer på det, 

det var en fantastisk idé och jag är stolt att Peter kom på att han kunde 

ta med sig den till massajerna. 

Det enda som krävdes var en 1,5 liters flaska och att man fyllde den 

till hälften med vatten. Där skulle ljuset stråla in och vattnet skulle 

sprida det. Massajerna trodde inte att det var möjligt och de frågade 

vad som hände när solen hade gått ner. Då slocknade sollampan 

sa Peter. Jag tänkte på det jag hade sett och sa att jag skulle leta 

upp det igen, för jag hade för mig att de hade i något i vattnet 

som fick lampan att lysa på natten också. Det blir spännande 

att höra vad som hänt i byn när Peter besöker den igen i december. 

Får återkomma då.

Nedan finns ett videoklipp som gör det hela mycket tydligare, 

det är inte den jag såg för några år sen, men det verkar 

som om de har i blekmedel i vattnet.

 

.

.se Serengeti nationalpark, dag två, natt två

.se en annan typ av återvinning...

Jag tror att ju bättre vi  har det, desto mindre behöver vi varandra och desto
svårare gör vi det för varandra. Inte för jag tycker att vi ska ha det sämre,
däremot tycker jag att vi inte bör glömma att ställa upp för varandra och
inte ta allt för givet.

Såg det här i dag och det är ett inslag som BBC News sände den 19 september,
tack vare Facebook såg jag det, så nu delar jag med mig av det.

.

.se mot ljusare tider

Ja, och det är bara ett gratisnummer ifrån. Nu är det visserligen
vid Telefonplan men man kan ju se det på nätet om man inte är där.

.

.se staden och ljuset

Varje dag när jag åker in till stan eller är på väg hem
slås jag av ljuset över Riddarfjärden, i dag hade solen
hunnit gå ner och himlen var färgad av detta nattliga
bestyr, men väl på tåget var det ingen idé att kliva av,
solen och ljuset hade nog försvunnit under den tid det
skulle ta för mig att kliva av i Stockholms Södra och gå
tillbaka till en utsiktspunkt över Stockholm, som till exempel
Monteliusvägen.

Men så är det ibland man får njuta av utsikten utan
att trycka av nån bild. Insupa den och inspireras.

Det är nåt speciellt med vatten och ljuset i samklang.

.

.se nu vankas det juletider...

Ja, så här två dagar till första december, och en dag från advent
har julen tagit över i Stockholm, och på ett ståtligare sätt än
tidigare år. Jag vet inte exakt när julskyltningen kom igång, har
suttit ganska inlåst hemma med jobb så jag har inte haft tillfälle
att promenera runt stan, men det gjorde jag igår i ett par timmar,
runt tio på kvällen eller så.

Tyvärr hade jag inte kameran med mig, för våt asfalt och ljus
med lagom blandning mörker hör till mina favoritmotiv har jag
upptäckt. Kungsgatan var stjärnbelyst. Svampen stod som en
mörkt monument belyst av ett tindrande ljusspel bakom, på
fasaden där bland annat Hedengrens och Vasahof har sina
utrymmen. Men det mäktigaste av allt var det stora trädet
vid Normalmstorg. Det är klart sen har vi NK:s julskyltning
som nu tydligen har tio dagar på nacken. Det vill säga årets
för de har den varje år sen hundra år tillbaka – tror jag.

Till och med Obelisken vid Sergels torg – eller snarare runt
om den – var julpyntad. Så har ju Gallerian sin blåa diodgran
som är rätt cool.

Åter till NK:s julskyltning så kan man väl säga att den är
ett utlopp för kreativitet och bara av den anledningen så är den
rolig att se. Rimmen är väl så där, men ibland är man ju tvungen
att ta till nödrim och det är väl trots allt roligt att få ett rim till
julklappen, hur krystat det än blir. Ett plus till de två trollsländorna
i ett av skyltfönstren.