.se intervju med Magnumfotograf

En trevlig intervju med magnumfotografen David Alan Harvey. Mer om honom hittar du här.


Några bilder här: .

.se gatufotografi forts...

Mer om Gilden, visste att jag sett nåt av honom tidigare.
Det var på Magnums webbplats, där de har en serie bildspel.
Bland annat så fanns ett som hette Coney Island.



Om själviskhet och egoism. Viljan att fota och fånga själen
och att folk är medvetna om att man gör det. Väldigt intressant
att lyssna och se.



Och sista klippet för dagen är At the Texas State Society "Black Tie
& Boots" inauguration affair, Washington D.C., January 19th, 2009.



På tal om Magnum och bildspel så har de en youtube-kanal.
Den är väl värd ett besök eller två.

.

.se om Capa

På trettondagen var jag på Nobelmuseet och såg deras
Robert Capa-utställning. Man kan säga att det var i herrans
tid för det var utställningens sista dag. Bättre sent än aldrig.
Första dagen på en utställning är ett vernissage, men vad
heter sista dagen? Det var en svår nöt att knäcka…

Så vem var denne Robert Capa kan man undra, särskilt om
man inte är så insatt i fotografins värld och varför Nobelmuseet.
Ja, denne man hette André Friedmann och föddes i Budapest,
man kan säga att Robert Capa förkroppsligade allt som vi skulle
koppla med en krigsfotograf. Myten om honom är nog större
än han själv, och ett av de mest kända krigsfotografier, vars titel
lyder: ”Loyalist Militiaman at the Moment of Death, Cerro Murciano,
September 5, 1936”, påstås i bland annat “Blood and Champagne:
The Life and Times of Robert Capa” vara iscensatt. Samtidigt som
andra påstår motsatsen. Sanningen? Ja, den finns väl nånstans på vägen.
Men det kan vara intressant att läsa Alex Kershaws Capa-biografi,
annars finns ju Capas egen skildring ”Slightly Out of Focus” om hans
rapportering under andra världskriget. Capa dog den 25 maj 1954 när
han trampade en mina i Vietnam. Nog om krig och död.

Utställningen hette passande nog krig och fred, och det är i fredsbilderna
som nobelmuseet kommer in, för det fanns porträtt på flera litteraturpristagare,
bland annat John Steinbeck, William Faulkner och Ernest Hemingway.
Även om vissa av dem fick nobelpriset efter att Capa dött.

Robert Capa grundade även bildbyrån Magnum Photos, som förekommit
i några blogginlägg tidigare, i Paris 1947 tillsammans med
Henri Cartier-Bresson, David Seymour och George Rodger.

Efteråt blev det en promenad i gamla stan, och lite härligt kvällsfotografering
före fotbollsträningen.

.se novemberpost till slut

Jag har inte skrivit på ett tag, även om jag känt hur det kliar
i fingrarna, jag har inte postat några bilder heller på ett tag,
trots att jag har flera som står på tur för att se internetdagens
ljus. En av anledningarna är det vi ständigt brottas med, vårt
dagliga arbete, samt allt man vill hinna med att göra, som att
sova, äta och titta på tv. Ja, allt livsviktigt, för att inte tala
om att ge sig ut på stan och träffa vänner och stifta nya
bekantskaper. Ja, allt det har jag gjort, till råga på allt är det
filmfestival i Stockholm som jag helt och hållet har missat,
eller kommer att missa, å andra sidan hann jag med fotomässan
som kändes mer angenäm att gå på. Såg en skrivare som jag ska
köpa i mitt nästa liv, eller då lär den här skrivaren ha gått i graven,
men det är riktigt kul att få ut A2-utskrifter, trots den halvtimmeslånga
kön. En av dem utskrifterna hänger på min vägg just nu, och den är
mäktig, vet inte om det beror på att den är grymt snygg eller om det
är för att det jag som har tagit bilden.

Andra anledningen är att jag i min vilja att lära mig CSS har gjort
slutuppgiften på min internetkurs och det tog en hel del tid
att sätta sig in i alla de olika möjligheterna som fanns och även
om jag inte helt och hållet är nöjd med hur hemsidan blev till slut,
så är jag i alla fall på god väg att få till den, inför en framtida
lansering, förhoppningsvis kommer den innan skrivaren som jag
nämnde lite längre upp.

Tredje anledningen är jakten på information, vare sig det handlar
om översättning, CSS-lösningar, eller fotografering. Ja, det sistnämnda
har varit den stora boven i dramat tack vare att jag hittade Magnums blogg,
och nu är det inte privatdetektiver jag talar om, och att de gett en lista
på ett 80-tal fotobloggar som de tycker är bra, så det är klart
att jag var tvungen att ta en titt.

I samma veva fick jag veta att bl.a. plattfiskar har en kalkbildning i innerörat
som kallas otolit, och som har två funktioner, den ena som är nyttig för
fiskarna, som är att hålla balansen och den andra som är nyttig för
forskarna, för att otoliten är som en trädstams ringar, den avslöjar fiskens
ålder.

Nu är det i alla fall klart att bl.a. Spanien, Sverige och Portugal
är klara för EM. Dessutom är det snart helg. Vad mer kan man
begära?