.se djurparkernas vara eller inte vara

Så länge jag minns har jag varit fascinerad av djur, min förkärlek 

för trollsländor kanske någon har lagt märke till, men efter åratal 

av djurprogram i alla möjliga språk och vissa som jag har fått nöjet 

att undertexta, otaliga besök till djurparker i nästan alla länder jag besökt, 

där djuren kanske inte haft de bästa förhållandena, men djurparkernas syfte 

förutom underhållning är att utbilda besökare om djuren, studera djurens 

beteende om än i fångenskap och rädda arter som annars skulle ha dött ut. 

Exempel på det sistnämnda är Przewalskihästen (Equus ferus przewalskii), 

 vars vilda population förklarades som utdöd, men med hjälp av de 32 hästar 

som fångades in 1945 och dess avkomma som fanns i olika djurparker 

kunde man avla fram hästen på nytt. 1992 lyckades man inplantera rasen 

och nu uppgår den vilda populationen till ca 306 djur (IUCN). 

Ett till exempel är visenten eller europeisk bison (Bison bonasus). 

1927 sköts den sista vilda visenten, då fanns 54 djur i fångenskap. 

I Polen finns det fyra naturreservat där den lever vilt. 2006 uppgick 

det vilda beståndet i världen till 1 800 djur.

Jag vet inte, jag är kluven, ett djur i fångenskap är ett djur i fångenskap 

och när jag har sett de i det fria och hur de rör sig mellan de olika parkerna 

utan någon som helst begränsning så vet jag att det är så det borde vara. 

Men det var ett ödets nyck som tog mig till Afrika och utan den fantastiska resan 

hade jag fått nöja mig med att se dem i djurparker som Kolmården. 

Jag tror att vi behöver ha möjligheten att se djuren på nära håll. 

Det gör oss mer mänskliga.

.