.se då var februari slut, skottdag dessutom

Internet är lite som att plocka svamp i skogen, då och då,
kanske mest under regniga dagar poppar det upp nya
saker som man blir sugen på och kanske plockar hem.
Nu när jag har jobbat färdigt för i dag och snart ska i väg
in till stan passar jag på att blogga om det senaste nya
i fotosfären. Ni får döma själva. Än så länge tror jag att
det finns fem inlägg, och ett forum – som säkert kan bli
intressant. Kul att följa en sida från dess start.

En annan sida som jag var inne på idag är kanske mer
relevant för spanskspråkiga, och det är Google académico,
okej, det finns självfallet en engelsk variant på det hela,
Google Scholar – det var säkert den som kom först. Sen
har vi en annan resurs från Google, som är långt ifrån ny
och som får slag från alla håll och kanter, men som kan
vara till hjälp i ordjakter ibland. Google books, den finns
även på svenska och spanska. Fast det spelar inte så stor
roll, man kan söka på alla språk ändå. Det är ju Google trots
allt.

Det var allt, nu är det helg, ut och plocka svamp, eller nåt
annat kul.

.se host host

I dag lärde jag mig att det finns en stad som heter ‘s-Hertogenbosch,
provinshuvudstad i Noord-Brabant, Nederländerna. Undrar hur snabbt
jag kommer att glömma bort det. Det är så mycket damm i luften så jag
känner mig indammad. Imorgon eller kanske till helgen ska jag berätta
om strapatserna med datorn och annat roligt. Blir det ett sagoslut, tro?

.se kom så borrar vi

Smått omöjligt att jobba idag, ändå så går det väl på nåt sätt.
Jag har dammat av hörlurarna för att kunna jobba, men nu
är det så dammigt överallt på grund av att de tagit bort allt kakel
och dessutom borrat upp golvet av nån anledning. Nåja, det blir
spännande att se hur det hela slutar.

Nu ska jag snart i väg och få en ny dator, hoppas på bättre tur
denna gång. Det borde inte finnas fler än ett måndagsexemplar
tycker man. Jag håller tummarna.

.se kan verkligen canon

Relativitetsteorin tycks fungera fint för Canon. I december
sa de att de skulle höra av sig angående felet i Mark III, då
hade de skrivit fel på alla, och då menar jag alla mina uppgifter,
det var fel från namn, till telefonnummer och adress. Det må
jag säga var skickligt. Så jag tänkte att när jag rättade på alla
uppgifterna skulle de åtminstone höra av sig. Senast jag
pratade med supporten fick jag numret till Canonverkstaden
i Göteborg, de gav mig numret till de i Stockholm och där
förstod de inte riktigt hur jag hade fått numret. Jag beslöt
mig för att vara en god gosse och vänta på min tur. Det
här var i början på januari. Nu börjar februari ebba ut
och eftersom det gick så bra med HP i går så tänkte jag göra
ett nytt försök. Nu lovade killen att en tekniker skulle höra
av sig och säga bä eller bu, för hittills har de varken sagt
det ena eller det andra. Han lovade att garantin skulle
rättas till den dag som jag fick felet åtgärdat, vilket jag
redan visste eller anade ryktesvägen. Hur som helst så
skulle de höra av sig inom två dagar, märk väl att det är
tisdag i dag, och killen sa ”om de inte hör av sig den här
veckan, så hör av dig igen så får vi kolla på det.” Ja, det må
jag säga vara förtroendeingivande. Jag menar, de måste ha
en lista på de som har anmält sig att de vill ha felet åtgärdat,
den listan måste de beta av, de gör säkert undantag för
yrkesfotografer, men de måste ändå kunna säga ”du har
nummer tusen och vi fixar i snitt tio kameror per vecka, så
2009 blir det din tur”. Det är ju inte det svar jag vill ha, men då
vet jag åtminstone nåt.

.se svart dag

japp, i går började dagen bra. Jag köpte ny dator för min gamla
vill inte vara med så mycket längre till. Och jag har inte tid att
sitta varje dag och hoppas att den ska starta vid första, andra,
tredje, fjärde tillfället. Som värst har det gått en halvtimme,
och det är nog varken bra för strömförsörjningen eller min
sinnesro att hålla på så där i längden. Om man ska se nåt
positivt med det hela är att jag har aldrig tagit backup så många
gånger och så ofta. Så det är väl dags att damma av det där
talesättet, det finns inget ont som inte för nåt gott med sig.
Hur som helst så blev det som började så bra, ny dator på
väg hem, slutade illa med datorn uppackad och färgerna på
skärmen åt helvete fel. De var gröna eller gulaktiga beroende
på hur man ser på det hela. Men det vita var inte vitt, det röda
var inte rött och det blåa var inte blått och däremellan var alla
färger borta. Försökte med att återställa till fabriksinstallationen,
efter att ha gått tillbaka ett steg i återställningskarusellen, dvs.
jag tog bort en installation för att se om det hjälpte det hela. Men
det gjorde det självfallet inte. Som grädden på moset, sett negativt,
så förlorade Real Madrid 1-0, efter ett misstag som inte ens mina
83:or hade begått en gång i tiden när jag och Stefan tränade dem.
Så i går satt jag med grön skärm och förlust i näthinnan och tyckte
att livet var pest, och struntade helt enkelt att blogga.

Till råga på allt så skulle jag upp tidigt i dag för jag skulle jobba, och
vårt badrum skulle renoveras, så det var ju ett plus att slippa vara
hemma. Allt som oftast är jag datasupport och mina vänner och när
jag själv råkar i trubbel som i går så har jag min egen personliga
datasupport så jag ringde honom i dag från jobbet och senare när jag
kom hem. Vi fann ingen lösning. Jag ringde Media Markt - där jag köpt
datorn - och fick numret till HP-support - märket på min dator - och
efter tio minuters samtal så fick jag ett ticketnummer för att gå och lämna
tillbaka datorn och få en ny. Trist att behöva stoppa in allt i lådan igen,
men skönt att få en ny dator - sprillans, för min var ju redan en dag gammal.

Nu ska jag på bio, så får vi se om det lugnar mina nerver lite och får mig
att tänka på nåt annat.

Just det, när jag kom hem så såg det precis som i E.T. Jag saknade Nasagubbarna,
men allt var inplastat, så det var som att gå omkring i en värld utan syre,
nästan... Vi får se hur länge vi ska vara utan badrum. Vattnet har de stängt
av också.

Ah, höll på att glömma. Windows Vista har inte direkt övertygat mig de har
få timmarna. Jag vet inte om det är för att den var mest grön, men men...

.se vind och sol

väderprognos genom ett öppet fönster. Soligt, blå himmel och vind.
Nu ska jag ut och känna den.

.se törst

Törst. Vi behöver inte tänka värst länge på vad vi vill göra
när vi är törstiga. Det säger sig självt liksom. Så därför ska
jag nu dricka ett kallt glas vatten. Hunger är en annan sak
som man kan drabbas av, och den har också en ganska
självklar lösning. I alla fall för de flesta. Att det i framtiden
kommer bli stora problem med dessa två är nog tyvärr
nästan lika självklart, men det är en annan diskussion. Jag
tänkte gå vidare till andra känslor, är törst och hunger
känslor, eller hur ska man klassa dem. Hur som helst, i dess
abstrakthet är de betydligt mer konkreta än längtan, hopp,
förtvivlan, glädje, kärlek, lust. Som inte alltid har lika självklara
lösningar heller. Ja, jag vet, jag svamlar. Får skylla på törsten.

.se orden som inte finns i ordförrådet

I dag lämnade jag hemmets trygga vrå för första gången
på över en vecka. Äntligen frisk, ja, mer eller mindre. Jag
hade fortfarande den trevliga hostan som medpassagerare,
men i övrigt kände jag mig kry. Avskedsmiddag och lite av
en återträff för Sofia, de flesta som var där var kursare till
henne och inom samma gebit. Mitt i konversationen, en av
många, och vi hade lämnat många exotiska länder i Afrika
bakom oss. så fick jag frågan vad valurna och vallängd hette
på spanska. Funderade och funderade. Mmmm tänkte jag,
det är ju val i Spanien om inte så länge, så det borde väl man
ha koll på. Nja, jag är ju inte tolk, sa jag och log i hopp om att
det skulle ge mig lite respit. Jag ska fundera på det. Bland
giraffers långa halsar och tungor, Casablanca-fik, kaffe i
tusen-och-en-natt-liknande kannor. Garanterat att det doldes
en ande i den, och utsökt baklava med vaniljsås glömdes det
hela bort. Notan betalades, vi gick ut i den kyliga - och inte
alls våraktiga nattluften - som tydligen hade väntat på mig
och min hosta. En snabb tågresa hem och nu kunde jag
äntligen slå upp det, "censo electoral" ja, nu sitter det väl
i minnet ett tag. Lustigt nog heter urna - urna på spanska.
Det är väl latinet som står bakom det hela.

Ja, och natten mellan i går och i dag var det månförmörkelse.
Jag sov gott igenom den, nu dröjer det ett par år till innan
jag kan sova igenom en till.

.se marilyn i ny gestalt

Senaste fotonyheten som cirkulerar för Marilyn-intresserade
är i New York Magazine. Eller ja, bilderna som Bert Stern har
tagit på nytt bygger på den sista officiella fotograferings-
sessionen med stjärnan, den så kallade ”The Last Sitting”,
nåväl, av nån anledning har han tagit Lindsay Lohan – inget
ont om henne, hon är dock inte Marilyn Monroe, på långa
vägar. Ja, ni kan ju se bilderna om ni klickar på New York
ovan. Det tycks vara inne att göra såna här bilder, det var
inte så länge sen som Vanity Fair återskapade klassiska
Hitchcock-scener med nutida skådespelare. På deras hemsida
finns vad som nu också är en ganska vanlig sak nu för tiden,
en the-making-of-video och en artikel om det hela, där det
finns en bild som är roligare än den de tog till slut. Här hittade
jag fler av fotona.

.se att göra

Två intressanta utställningar under samma tak, nämligen Modernas.
Andy Warhols ”Andra röster – andra rum” håller på fram till den
fjärde maj och det kan ju vara intressant att se lite mer av Warhol,
även om jag måste erkänna att han inte övertygat mig. Den andra
utställningen är ”Tid & Plats: Rio de Janeiro 1956-1964” och den
håller på till den 6 april. Godsaker från den utställningen förutom
att man kan se den till bossa nova-toner är att den 30 mars 15.30
är det en konsert med Stockholm Bossa Nova Quartet. Dessutom
är det filmvisningar – med engelska undertexter. Dubbelkolla tider
på Modernas hemsida.

Söndagen den 24 februari
13.00 O padre e a Moca, 1964 (86 min)
15.00 O ano em que Meus Pais Saíram Férias, 2006 (104 min)
Söndagen den 9 mars
13.00 Terra em Transe, 1967 (115 min)
15.00 Casa de Areia, 2005 (114 min)
Söndagen den 16 mars
15.00 Dois Filhos de Fransisco, 2005 (129 min)

Annat som jag inte vill missa och passar på att tipsa om:

Finlandsintistutet
www.finlandsinstitutet.se
Poeten Eeva Kilpi – berättar om livet och skrivandet. 11 mars.

Goethe-institut
www.goethe.de/ne/sto
Fotouställningen ”Leica 24x36 – a change in perspective” 18 mars-24 april.

Cervantes
www.cervantes.se
Fotografins roll – utställning om modern spansk fotografi, -14 mars

Det kommer nog fler grejer så småningom.

.se det ljusnar

Ja, det börjar ljusna. På flera fronter samtidigt. Det ryktas
att det är våren som nalkas. Börjar känna mig frisk, hostan
tycks ha gett vika, så jag får väl hoppas att jag är helt återställd
i morgon eller på torsdag. Just när jag tittade ut genom fönstret
och beundrade solnedgångens färger ringde en kompis och
tydligen så var den även makalös vid Odengatan. Både han och
jag tog en bild.

Ett tips för alla språkintresserade som äger pc – eller åtminstone
en pc-emulator på macen är SAOL Plus. Den digitala versionen av
trettonde upplagan av Svenska Akademiens ordlista. Jag har kollat
igenom den och sökfunktionerna verkar vara betydligt bättre än
till exempel Norstedts Spanska ordbok, som jag inte riktigt gillar.
Prisas de som prisas bör, och i det här fallet så är det Svenska Akademien,
Språkdata vid Göteborgs universitet och Oribi AB. De har gjort ett
bra jobb. På tal om Språkdata så ligger de bakom SAOB på nätet.

När vi ändå är inne på språk så såg jag en tecknad serie från den gamla
goda tiden, och om nån skulle be mig att översätta den så skulle jag
nog ta betalt per timme i stället för programlängd för jag tror att den
skulle driva mig till vansinne. En fantastisk utmaning, men ack så svår.
Omöjlig. Jag vet inte. Jag tror inte att jag ska ge mig in på den, inte just
nu. Så klicka och se på Symphony in Slang.

.se blä

Det är långtråkigt att vara sjuk, dödtrist, blä.

.se drömtydningar

Ibland hamnar man på nån sorts mellanläge mellan vad som
är verkligt och vad som är dröm och det är möjligtvis febern
som är den stora boven, men medan jag sov och bitvis frös
kom jag fram till logiska lösningar, kombinationer med färger
på kläder och antal, alltid i en häxbrygd som skulle leda till att
jag skulle bli frisk, för visst fan är det trist att vara sjuk. Jag vet
inte riktigt när det bröt ut, men det är väl till stor del den bedrägliga
solens fel, för plötsligt verkade allt så underbart vackert, varmt
och det var ju inte det. Visst, kylan gör inte att man blir sjuk hör
jag nån säga, visst, ta den där om Rödluvan också. Det gör ont att
hosta och jag har knappt nån röst. Vi får se om maten ger mig
styrka eller om det också är en skröna. Får väl återgå till mina drömmar
efteråt och se om jag hittar nån lösning.

.se sjuk...

Lakanen är dyngsura, febern härjar fritt och det var länge sen jag sov
så många timmar på ett dygn. Vi får hoppas att man blir frisk också.

.se om ordens existens

Ordens hälsa och Google. Som översättare hamnar man ofta
i dilemmat om ett ord verkligen existerar, det vill säga används
och ett sätt att få svar på det är att googla på ordet och kanske
varianter av det för att se hur pass vanligt det är. Har man
tillgång till databaser av dagstidningar, som Mediearkivet
eller PressText kan man se hur vanligt ordet är i tidningsvärlden.
Det är nyttigt att se hur ordet används och i vilken kontext det
dyker upp. Vi har alla ord som vi använder som kan ha kommit
till eller använts i olika perioder av våra liv, ord som kanske är
ortsspecifika eller familjespecifika. Ord som känns naturliga och som
vi överlåter åt ett googlande för att se om de möjligtvis har en
större världsrymd än vi trott. Men det handlar inte bara att räkna
träffar, det handlar om träffarnas trovärdighet och i slutändan
blir det ett personligt beslut.

Ett ord som är tyvärr aktuellt nu är waterboarding, en tortyrmetod
som har sina rötter i inkvisitionen. Jag som trodde att dess tid var
sen länge passerad. På svenska heter metoden skendränkning
och på spanska ”asfixia simulada”. Ja, man måste tillstå att engelskan
är i det här fallet bra på att dölja ordets sanna betydelse. Det låter
så oskyldigt med waterboarding.

.se om kreativitet

Kreativitet är oftast oavhängigt tillgången till saker och ting,
det handlar om skapelselust och man tar det som ligger närmast
till hands för att skapa. Ibland skapar vi saker av det vi ser, för
vi ser sånt som kanske inte alla ser, det kanske inte gäller först och
främst fotografi, men det är väl det som jag har närmast till hands,
samtidigt så har vi en förmåga att skapa saker från de mest förunderliga
ställen. Ta ett stort marmorblock och se vad Michelangelo gjorde med det
eller Rodin. Eller alla de här sand- eller isskulpturerna. För att inte
tala om bilden som blev startblocket för inlägget och som sig bör
inleder det hela. Det är konst skapat ur nåt så vardagligt som ett
pappersark, för trots att vi lever i det ”papperslösa” samhället
så vet väl alla fortfarande hur ett pappersark ser ut, det är inte
som LP-skivor, grammofonspelare och annat som fallit ur tiden
och som aldrig rotat sig fast i de nya generationernas minne.
Konstnären heter Peter Callesen. Missa inte hans hemsida.

.se det ekar

Bloggvärden är full av ekon. Eller snarare är det som om
nån kastar en sten i vattnet och det bildas större och större
ringar. Det är lite så med bloggarna jag läser och på sätt och
vis är det bra, fast ibland känns det som om man läser samma
sak om och om igen. Men det sägs ju att allt är redan skrivet
så bloggarna är väl ett stöd till det påståendet. Det är väl ett
sätt att sprida sånt som vi tycker är bra, särskilt när det gäller
länkar eller nyheter och få fler att upptäcka sånt som man själv
är intresserad av eller. Återigen så är det tack vare RSS som jag
ser när de bloggar jag följer har nåt nytt och det är otroligt
praktiskt. Nu har jag dessutom precis upptäckt två program som
underlättar det hela lite till. Det ena heter Miro och är en video-
spelare (som har i grunden vlc – ett fantastiskt program som klarar
av de flesta videoformaten) och har en massa andra funktioner,
bland annat kan den ladda ner de poddsändning som man lyssnar på. Det
andra heter Netvibes och det kommer nog att slå stort snart, tror jag.
Jag upptäckte det i går så jag kan inte säga mer än att det ser lovande
ut och att det blir ett sätt att ha bokmärken och annat på en sida, ja, jag
vet att det finns massa andra program, men här kan man bland annat
ha RSS-flöden. Det var allt för i dag.

P.S. Handledarmötet gick bra. Nu har jag min första deadline på min
uppsats. Det känns skönt och kul att ha ett mål.

.se tick tack tick tack

Tiden slukar allt den möter i dess väg, och ibland känns det
som om man inte riktigt hänger med. Min att göra-lista blir
bara längre och längre för var dag, vilket i och för sig är trevligt
även om det utan tvekan börjar bli dags för en semester.

I morgon ska jag äntligen träffa min handledare, tre månader
efter att han fått teoridelen, och jag antar att om jag inte
kontaktat honom så hade det väl inte hänt nåt. Samma sak
tycks gälla Canon help service. Det har gått två månader och
ingen hör av sig. Får väl ringa igen.

Min diktsamling är på drift igen, inte till förlag men till några
vänner. Världen är kanske mogen för den, får läsa igenom
och se om jag fortfarande är nöjd eller om nåt måste ändras.
Version VI är jag inne på, om jag inte är helt ute och cyklar.

.se lögnerna som möter oss

"Hej! Min fru är död och jag har två flickor..." Ja, så står det
i den färgfotokopia som en man lämnat på sätet bredvid mitt.
Och visst vill man tro på dem, men de är för många och deras
historia är alltid densamma. Vissa lättar på sitt samvete och
skänker en slant, men tyvärr gör de nog det förgäves, eller ja,
samvetet är ju lättat så det är inte helt förgäves, men de gör
nog inte livet enklare för mannen som tigger.

.se sju noll

Se där. Trött och glad och det är söndagskväll. Har precis sett klart
Real Madrid-matchen, som jag först tänkte strunta att spela in, men
som jag som tur var spelade in så att jag kunde se när jag kom hem
från jobbet. Det var som att kolla på den live, riskabelt att öppna
internet explorer - japp, fast i den versionen, har inte köpt det där
med den andra läsaren än - för min startsida är www.as.com och då
skulle jag se resultatet innan jag sett matchen och då är ju live-illusionen
borta. Det var nog inte roligt för alla Valladolid-fans, men fan vad jag
hade kul och skrek Måååååååååååååååååååååååååååål!! varje gång som
Real nätade - så där två timmar senare än då de verkligen gjorde mål.

Är det här inte härlig läsning så säg:

1 R. Madrid 23 18 2 3 53 18 56
2 Barcelona 23 14 6 3 42 15 48

Synd bara att Mallorca spelade oavgjort.

.se vilodag

Ja, igår var det tydligen vilodag från bloggskrivandet, det var ingen
idé att lägga in nåt 4 på morgonen, även om min officiella hållning
är att det inte blir en ny dag förrän man har lagt sig och gått upp igen,
men men; det får väl bli två inlägg i dag, eller ja, vi får se. Ska iväg och
jobba strax, men först ska jag förbi och hälsa på en kompis och hans
nyfödda son för att se hur föräldraskapet behandlar honom så här
nån vecka efter födseln.

.se smakar pyton...

Ja, apelsinjuicen i min inbillade semesterort smakar pyton. Vilken besvikelse.
Det kanske får bli en caipirinha i stället.

.se nu är det officiellt...

Det har blivit viktigt att skriva ett inlägg per dag, det kliar i fingrarna annars.
Har jag så mycket viktigt att säga? Troligtvis inte, men va fan. Om det inte
vore för den svenska radioprataren så skulle jag kunna inbilla mig att jag
var på ett internetkaffé utomlands och drack min apelsinjuice, men det är
inte direkt nåt som tyder på att det skulle vara så. Näpp, ville bara säga hej,
nu ska jag till krogen och träffa lite vänner och vara social.

Nyhet i tidningen i dag att facebook skulle implodera, för många användare.
Vi får väl se, antalet användare påverkar ju inte nämnvärt när det är knappt
några som orkar uppdatera sina profiler nu för tiden.

En glad nyhet är att imorgon blir det sovmorgon. Äntligen! Eller kanske inte,
kanske åker jag en snabbis in till stan, på vinst och förlust. Inget jag kan
avslöja mer om nu. Hursomhelst så är det här ingen kalender, så jag tänker
inte berätta mer.

.se och förundras

Köp några svarta plastsäckar och gå in i ett rum, helst vittmålat,
med kala väggar och ett fönster, som ska täckas med plastsäckarna
så att det blir kolsvart. Helst ska solen ligga på fönstret, det är nog
mer än helst ett måste för att det ska funka.

Gör ett litet fyrkantigt hål i övre delen av fönstret, stor som en
femma kanske. Och plötsligt uppstår det magi, åtminstone gjorde
det det när jag såg det. För rummet förvandlas till en gigantisk
camera obscura. Ja, vissa saker är helt enkelt häpnadsväckande.

.se allt som gör mig glad

Nu har det här med bloggandet kommit till en fas där jag driver mig själv
till att skriva, och allt är gott. Det har varit mycket funderingar och ett
fåtal dikter som har hittat fram, ett antal bilder, trots bloggens namn, har
också hittat hit och fler lär det bli; utan tvivel. Det har blivit dags för mer
kreativitet, vi får se om det är positivt eller inte. Jo, hur som helst så
kommer de inläggen att heta not/noter, vi får se.

RSS-flöden och datum har drivit mig till vansinne ett tag, men nu har jag
åtminstone fått ordning på den här bloggens flöde och det känns bra, vore
trevligt om DN fick det också på sin kulturdel som just nu bombarderar mig
med samma inlägg ett halvt dussin gånger under dagen, med alla möjliga och
omöjliga datum, vissa inlägg har varit daterade på 3000-talet, det kan man
kalla framförhållning och andra på 1970-talet, bakåtsträvande eller på jakt
efter nåns rötter? Men det är många bloggar som har det problemet, att deras
RSS-flöden daterar alla inlägg till 2008-01-01, som var mitt problem. Lösningen
var att skapa ett nytt RSS-flöde genom FeedBurner.

.se not ett

Insvept i ett osynligt moln, men nästan lika kompakt som väggarna
som håller ihop mitt tak, kunde en blind man ha känt milsvida att hon
var på intågande, hennes parfym om väl okänt för mig, var påtaglig
och när hon lämnade rummet dröjde det kvar alltför länge. Ja, man kan
säga att hon gick på en nit, när hon trodde att genom förespeglingar om
en intervju kunde lura på mig en annonsplats. Jag tackade artigt nej, och
där gick intervjun om intet, hon gav sig av och jag kunde fortsätta att
jobba lite irriterad över parfymdoften som dröjde sig kvar. Nåja, fick det
städat hemma i alla fall, så nåt gott förde det med sig, och en gratistidning
fick jag också, som bilderna till trots skulle säkert vara ganska ointressant,
eller skulle jag få ångra det sista påståendet?

Regndropparna bildade ogenerat mönster på fönstret och vinden försökte
milt att få dem på bättre tankar, att inte avslöja för mycket, men eftersom
jag inte var så mycket för rebusar eller dolda buskap struntade jag både i vinden
och regnet.

Tankarna yrde omkring olikt den här vinterns snöglopp, alla fall den här vintern
i Stockholm, som inte kom med mycket snö alls. Tankar på bilder, bilder på ord,
ord utan mening, form, norm, och mitt i allt blåste det till storm och jag log utan
nån som helst anledning till att göra det, men i lika stor mån utan nån som helst
anledning att inte göra det. Så jag log och insåg att parfymen hade brutits ner
och att jag återigen kunde andas.

.se dags att sova...

Av nån outgrundlig anledning somnade jag fem och vaknade åtta,
och som ytterligare ett ödets nyck så är jag fortfarande vaken,
borde väl vara inbäddad för länge sen och ha slutna ögon och
drömma mig bort, men det får vänta några timmar till. Törstig är
man också. I dagarna ska jag skriva lite om pjäsen som jag såg
förra torsdagen "Figaros bröllop". Ni kan knappt bärga er, va?
Inte jag heller.

.se från snö till sol

Japp, det svänger tvärt. I dag är all snö borta och solen får skuggorna
att träda fram lite överallt. Sitter och jobbar och vill ut och njuta av
solen, även om jag gissar att det är kallt. Det var det i morse.

.se och så kom snön tillbaka

Och så kom snön tillbaka och allt blev vitt. Satt hemma och åt
frukost och tittade ut på snöfallet och jag kände hur det drog
i avtryckarfingret. Jag ville ut och fota de stora vackra snöflingorna
som sakta föll ner, men först måste ju filmen jag tittade på ta slut,
givet vis skulle det innebära att jag skulle riskera att bli utan snöfall
på bild, men det var ju ändå söndag.

Med kameran i högsta hugg och varmt klädd gav jag mig ut. Jag höll
kameran i höger och gick ut mot skogen. Skog och snö borde bli vackra
bilder tänkte jag. Jag hann ta några bilder där snön föll, men självfallet
så slutade det att snöa ganska omedelbart. Kvar fanns ett vackert
vinterlandskap, och skymtar av den vår som annalkades för växterna.

Märkte att det var jäkligt svårt att snyta sig med vänsterhanden, ja, om
man är högerhänt som jag. Hur som helst så postade jag ett foto för några
timmar sen, ett foto ur dagens fotoskörd.

.se in absurdum

Lördag morgon, tidigt, eller ja, allt är väl relativt i den här
världen och vad som känns tidigt för mig är väl sent för andra,
men det får stå för dem. Sitter och väntar på jobb och strösurfar,
eftersom jag inte är på mitt kontor så blir det att jag surfar på
måfå, har inga favoriter att tillgå till eller RSS-flöden som måste
tilläggas är en suverän uppfinning. Jag har säkert sagt det tidigare,
men det tål att sägas om och om igen. Jo, anledningen att jag
började surfa var för att jag inte kom in på facebook, strul med
servern eller också så är den spärrad här. Vilket som, summa
summarum är att jag inte kommer in, så jag får hitta på annat,
därav surfandet.

Så jag googlade lite om facebook och funderade på om det är på väg
att dö ut eller inte, för mig så har den fortfarande användbara
funktioner, men livet på internet är annorlunda än verkligheten
och livslängden betydligt kortare. Det känns som aktiviteten har
avstannat lite, en sorts status quo i väntan på vad som ska komma
härnäst, eller snarare att vi ska förstå vad som är nästa steg,
för troligtvis så finns det redan en klick människor som använder
det nya, hippa och kommande oumbärliga grejen. Men som sagt
googlandes i Google, än så länge är de min och många andras
sökmotor nummer ett – ”make no evil” – bra företagsmotto, eller?

Jo, de hittade jag den här artikeln i Times, en nyhet om en grupp
på facebook som heter The Facebook Mass Suicide Club, det är
ingen domedagssekt som ligger bakom, tack och lov för det,
utan det handlar om människor som känner sig så uppslukade
av facebook att de anser att deras enda val är att ta självmord,
eller i faktiska termer radera sitt användarnamn. Ja, vad ska man
säga om det. Känns svårt att bli riktigt uppslukad av facebook på
det sättet, men to each one his own som engelsmännen säger…eller nåt.

Ja, tanken med det hela är att sluta att leva genom datorn och i stället
träffa sina vänner IRL som det så fint heter på nätspråk. Tanken är god,
men är det nödvändigt att vara så drastisk? Ja, för vissa är det väl det.

.se om UFC och PK

UFC, triangle choke, submission, MMA, Vale Tudo. Ja, jag ska försöka
hålla mig på mattan, och jag förstår att det finns de som gillar det här,
men jag är inte en av dem. Jag har inte mycket till övers för boxning
heller eller andra sporter där de bankar varandra blodiga. Däremot
håller jag inte med ett av de inlägg jag stötte på i ett forum där de
klagade på ”ringflickorna” – ni vet, de där som går omkring lättklädda
med en skylt där det står vilken rond kämparna ska börja på. Visst,
det må vara kvinnoförnedrande och allt vad de vill, men måste tyvärr
erkänna att det var det enda jag kunde uppskatta med det hela blodiga
spektaklet. Men för min del kan de gärna ta bort dem, för jag kommer
ändå inte att hamna frivilligt på en sån arena.