.se kyrkan och börsen

Ja, tydligen så investerar till och med kyrkan, och i och med finanskrisen
går det dåligt. Ingen hjälp att vänta från ovan heller, antar jag.

.se no problemo

bara en liten påminnelse till mig själv. Orkar nog inte skriva
det jag hade tänkt mig, så jag får återkomma.

Som en liten parentes kan jag säga nu när det är kolsvart ute
att det är nog en av grejerna som irriterar mig mest i filmerna,
när de har minut efter minut som utspelar sig i mörker,
oavsett vad som utspelar sig så är det ytterst irriterande. Jag
sa det väl nyss, men jag förstår inte riktigt poängen att lägga
en aktionscen till exempel i mörker. Det är lite som att kolla
på två lag i mörka färger på tv, säg blått och rött, och ta bort
färgen. Det är ju omöjligt att se vem som är vem.

Alla katter är svarta i natten, eller åtminstone så går de
i gråskala. Visst det kan vara verklighetstroget att visa
nattscener, men vad är poängen om man inte ser vad som
händer. Ska man nöja sig med allt oväsen och känna hur
man dras med? Nja, jag vet inte. Gillar man svarta filmer
kan man ju försöka hitta en portugisisk film som heter
"Branca de neve" av João César Monteiro.

Branca de neve är Snövit. Se på klippet så förstår ni:

.se sterling gick i konkurs...

ja, det behövs väl knappast kommentera, men jag passar på att jag
har fått i väg mina jobb och är skrivsugen efter att ha översatt hela
dagen. Kom på att jag inte var skrivsugen :) så jag slutar där. Ett
lågprisbolag har dött leve resten.

.se googlingsdagbok vecka ett

*

Jag höll på att slita mitt hår. Jag hörde om och om på videoklippet
och kopplingarna till det han sa var delvis O.J. Simpson, eftersom
kläddesignern i fråga som han nämnde hette O.J. Jaywall, eller
åtminstone lät det som det. En google-sökning gav ingenting.

Ytterligare en ledtråd som jag hade var några actionfigurer som han
gjorde, men där hjälpte mig inte uttalet heller, och än mindre
graffititexten som stod att läsa på konvolutet. Nu var det inte lika
svårläst som bilden ovan, men en av actionfigurerna hade armen
uppsträckt så att man inte såg mer än ”Lil Lo*sters”. Jag visste
inte om * var ett s, t eller ett b. Självklart skulle det kunna vara en
annan bokstav – vilket det senare skulle visa sig men jag var tvungen
att börja sökningen nånstans. Nu går det att söka i Google med *, men
ibland går det inte riktigt som man vill. Google förstår det nämligen som
om det mellan ”lo” och ”sters” kan finnas otaliga bokstäver eller ord.

Jag hittade att det fanns en stad i Kalifornien som hette Ojai, och fann
det inte helt omöjligt att konstnärsnamnet kunde vara taget därifrån. Men
jag hittade ingen Jaywall, förutom ett användarnamn eller ett företag, men
inga chicanodesigners. Jag sökte på alla möjliga stavningar utom den rätta,
så mycket var jag övertygad om.

Designar man t-shirts och de säljs i andra länder så är det inte så långsökt
att anta att man har en hemsida där man marknadsför sina produkter. Så
nästa steg var att be om hörhjälp. Det gick inte heller så bra.

Jag sökte på chicano designer, names of chicano designer, diseñador chicano,
diseño camisetas chicanas, rosa de billetes, dollar flower. Hittade ingen
passande namn. Googles bildsökning gav inte heller några träffar som gjorde
mig glad. Det enda återstående ledtråden jag kunde försöka mig på var
att söka efter lowriderbutiker i Barcelona och se om de marknadsförde
kläderna eller actionfigurerna. Det var så jag kom in på D&D Lowrider
och efter lite surfning i takt till Lil Rob som den spelar på webbplatsen
hittade jag actionfigurerna som heter Lil Locsters. Ett c minsann, och därmed
hittade jag chicanodesignern: OG Abel. Det hade inte spelat nån roll om jag
lyssnat på videoklippet en miljon gånger. Jag hade aldrig kommit fram
till det namnet. Inte en chans.

Blogginläggets sensmoral är att med tonvis av tålamod och sökande i alla
riktningar kan man nå fram till målet.

*bilden är hämtad från Pasión a escala.

,se sista utomhusträningen för i år

Ja, i bitande kyla sprang vi runt och spelade fotboll, många
i kortbyxor, bland annat jag. Den 22 oktober. Efter träningen
åkte dock träningsoverallen på, samt tre extratröjor och en
jacka. Sen svettades jag floder på tunnelbanan.

Väl hemma, nyduschad sitter jag och skriver det här och är
helt slut. På fredag har vi sista utomhusmatchen för i år, ett
div. fem-lag, sen går vi in inomhus. Skönt.

.se lite fotboll och annat

Ja, det ville sig inte riktigt. Trist, men Real Madrid kan ju inte alltid
vinna allt, då skulle det ju inte vara kul för alla andra lag. Och Juventus
gjorde ett riktigt vackert förstamål, sen lyckades de hålla ut anstormningen
i andra. Det blir nog en annan femma i Madrid den 5 november.
Ja, det var en målrik omgång. 36 mål på åtta matcher.

Sen tänkte jag på nya James Bond-filmen och det faktum att namnet inte har
översatts nu när den går ut på bio i Sverige. Quantum of Solace - den titeln
är ju självförklarande... Eller hur? I stället tycks SF ha valt att kalla den
Bond - Quantum of Solace. Ja, men då fattar jag. Eller nöjer de sig med att
det är en Bond-film? Den hade världspremiär den 7, till 007:s ära.
"En kvot av tröst" slår väl inte lika högt, även om man hade fått ditt de två
nollorna.

.se programtips till datorn 1

Upptäckte idag när jag letade efter Paint under tillbehör i Windows Vista,
att det fanns ett program som hette skärmklippverktyget och det var till
det jag skulle ha Paint för att klistra in ett ”Prt Scr”-tryck. Så jag testade
skärmklippverktyget och det funkade perfekt, så det kommer jag att
använda framöver när jag vill klippa ut saker ur webbsidor till exempel.

Det finns ju mer avancerade verktyg för att göra det, men det här finns
redan installerat i datorn så då kan man lika gärna använda det. Om man
nu råkar ha Windows Vista. Snipping Tool heter det i engelska versionen.

.se lite underhållning

Sitter på jobbet och är på väg hem, har varit det ett tag nu.
Allt är färdigöversatt men jag strösurfar lite, är för seg för
att förflytta mig antar jag. Sömnbrist kanske. Jag får väl sova
på saken och återkomma om det.

Då och då funderar jag på hur mycket saker och ting har
förändrats för oss, som människor generellt sätt, i alla avseenden,
och på gott och ont. Youtube är som Skalmans skal, här finns
allt möjligt, både sånt som du letar efter och sånt som du råkar
hitta. Eller ja, det gäller nog hela internet som sådant och inte
enbart en webbplats.

I dag hittade jag en kortfilm som lades upp i youtube för drygt två
år sen, och antalet människor som har tittat på den, eller om det är
antal gånger som videoklippet har setts är astronomiska, i alla fall
om jag jämför det med de som läser det jag skriver nu. 76 miljoner,
så jag tänkte länka till den, så att också kan se den. Den är på spanska,
men det finns undertextade versioner. Det är bara att ge sig ut att leta.
Berättelsen är charmig. Den heter ”Lo que tú quieras oir”.

http://www.youtube.com/watch?v=12Z3J1uzd0Q



Om man går till hans hemsida på Youtube så hittar man en till
kortfilm. Okej, jag ska vara snäll, här är den med engelska
undertexter. Glömde att säga att det är den tredje mest sedda
videon på Youtube. Ännu mer information finns här, där kan ni
även ladda ner videon. Det är en video som går under Creative
Commons-licens. Regissören heter Guillermo Zapata.

Än roligare är att brorsans serie går att se på Mallorca TV:s hemsida,
den dåliga nyheten kan vara att den är på katalanska, och här finns
det inga undertexter att hämta... än så länge. Internet är fantastiskt
och jag kommer nog aldrig att tröttna på att lovprisa den.

Serien heter “Memòria i oblit d’una Guerra”. Det är
härligt att lyssna på lite mallorquín, måste ta mig tid att se
serien, och även annat roligt som finns där.

Nåväl. Det får räcka med tips för idag, nu är det nog god tid
för att ta en lunch nånstans där de inte bryr sig så mycket
över att klockan är 15.30.

.se siesta

Satt på tåget hem och försökte korrläsa en översättning men gång
på gång drogs jag iväg av en envis lockelse att sluta ögonen, att
blunda, och jag var inte ens medveten om det, plötsligt så hörde jag
hur papperet föll på golvet så jag böjde mig ner och tog upp dem,
började läsa igen för att kort därefter upprepa samma procedur. Till
slut la jag ner papperen i min väska och blundade och lyssnade på
vagnens ljud, som just då var bara ett par hörlurar som läckte nån
musik som jag just då kände igen, men som jag nu inte alls minns.

Att somna sent och gå upp tidigt är ingen bra kombination, men jag
blir pigg efter ett tag. På tåget passar jag ofta på att ta så kallade
powenaps, eller kanske snarare så dåsar jag till, och har en märklig
förmåga att vakna precis i lagom tid för att kliva av tåget. Ibland på
vintern så är det så mörkt att man inte har den blekaste aning om var
man är, och då vet man aldrig var man vaknar nånstans. Som tur är
så är det inte ofta man åker förbi, även om det har hänt.

Så nu har jag skrivit om att sova i stället för att ta mig en siesta, så vi
får väl se vart tåget tar mig i kväll.

.se tid är relativ

Tiden är relativ. Det är inte jag utan Einstein som sa det. Eller han kanske
sa att allt var relativt. Men jag är inte en fysiker och tänker inte gå in i den
fjärde dimensionen och tidrummet mer än jag behöver. Tid är relativt, just
det, det var där jag var. Då och då skriver jag listor, oftast när jag sitter på
tåget och inte orkar göra nåt vettigt som att läsa en bok eller sova så sätter
jag igång med mina listor på saker och ting som jag måste ordna och göra,
det är oftast ofullständiga listor och de revideras ständigt, ena dagen är en
sak viktig och nästa dag finns det inte alls med.

Jag vet inte alls vart jag är på väg, om vi nu antar att jag måste ha ett mål
med detta blogginlägg, men rent tidsmässigt var det dags att skriva det, har
rätt många inlägg halvskrivna i min lilla svarta bok, nackdelen är väl att de
är handskrivna och min handstil blir allt mer som hjärtslagen i en sån där
monitor där tv-patienten snart ska få lite elektricitet genom sig för att det
som blir ett plant streck återigen ska resa på sig… och bli läsbart igen. Men
med lite god vilja kommer man en lång väg. Vad det än gäller, även om jag
ibland går bett på vissa ord så har jag ju skaparens frihet att förhoppningsvis
göra det bättre.

Om två inlägg, detta och ett till har jag gjort 250 stycken, vem skulle tro det.

Det är ju underbart att skriva, både att höra hur fingrarna springer på
tangentbordet och att se texten erövra det vita papperet. Jag gillar att skriva
och jag gillar att fota, igår var jag ute och fotade halva dagen, hann tyvärr
inte njuta så mycket av solen, men det var hur som helst underbara höstfärger
och fastnade till och med vid en fotning med modeller. Egentligen borde jag väl
ha pratat med dem, men det kändes tillräckligt fräckt att ta några bilder på
fotografer och modell för att sen dessutom gå fram. Då hade jag också varit ute
i tre timmar eller så, och avsaknaden på sol gjorde att jag var ganska frusen.

Så tid är relativ, men det innebär inte att vi ska ge upp och slukas av den. Ju mer
vi gör desto mer tid har vi. Det är en paradox, men icke desto mindre sann. Det
gäller bara att omvandla det omöjliga till möjligt.

Idag har jag jobbat hela dagen, med en liten dammsugarpaus på nån timme och
en härlig fotning av fåglar utanför mitt fönster. Räven må ha sagt att rönnbären
var sura, men nog duger de fint åt alla fåglar.

.se nobelpriset i litteratur... i morgon

Det är väl på tiden att Tranströmer vinner litteraturpriset, men det blir
förmodligen ett annat namn vi får höra i morgon. Blir det en författare
man känner igen eller kommer Nobelpriset att falla i oväntade händer?

.se Lura

Ja, i dag ska jag se Cesária Évoras arvtagerska. Så vad väntar jag mig,
jag har ingen aning, förutom de klipp jag lyssnat på youtube, men det
blir nog trevligt att se en barfotaprinsessa.

Lustigt namn, Lura... Jag hoppar över skämtet, för det var inte roligt.