.se snö i gryningen sol till lunch

De senaste två veckorna har det varit tidiga morgnar. Jag är i princip
min vana trogen att gå upp när jag vaknar, problemet är att byggjobbarna
har blivit min ofrivilliga väckarklocka. Nåväl, idag gav jag mig av tidigt
för jag skulle äntligen få kameran fixad, och med lite tur så skulle jag få
med mig den hem också. Sagt och gjort, tio över sju tåget, pigg som en
mört, fast tvärtom, men vet inte vad jag ska välja, kanske som en
sengångare; de känns lagom pigga. Jag lämnade in kameran och åkte
till jobbet och gjorde klart ATP-tennisen, samt annat som jag hade
i min att göra lista. Jag hann med lunch, några märkliga knyten, med
ris och sallad. Det är härligt den där asiatiska kryddningen på nåt
som är så härmlöst som gurka; jag menar det är ju bara vatten. Runt
halv fyra fick jag sms att jag kunde hämta min kamera – innan dess
hade jag suttit ute i solen och tro det eller ej så var det riktigt skönt
ute.

Stadshagen, där jag skulle hämta kameran, har mycket som jag hade
lust att fota. Spiraltrappor och märkliga byggnader med torn, samt
ett stenkast därifrån låg vattnet, så jag tog en liten promenad med
den fixade kameran i högsta hugg. Märkte att de hade återställt alla
mina inställningar och kameran pep varje gång som jag ställde in
skärpan. Det var kul ett tag men sen tog jag bort det.

Väl vid Mälaren, kisade jag i solen, det var en härlig känsla även om
vinden gjorde att fingrarna kände av kylan. Jag promenerade förbi
en fyr, som donerats till Mälarstrand av byggnadsföretaget, fyren
stod på en ö som hette Sandö Sugga i farleden mellan Sandhamn
och Stockholm. Jag såg ett par fiskmåsar som vilade på en avstängd
båtbrygga och tog ett par bilder.

Jävla skitmåsar! Jag står en halvtimme och siktar kameran mot dem
och de vägrar flyga iväg. Till slut bestämmer jag mig för att gå, men
vänder mig om en sista gång och de har flugit sin kos.