.se fångad av tiden

Tid är pengar, säger de och rusar i väg. Det är ganska kul att luta sig mot
en pelare i T-Centralen och se folk rusa förbi. Eller sätta sig i ett fik
och göra absolut ingenting, läsa tidningen och njuta av minuterna
som sakta rinner i väg. Rytmen i Stockholm är hög, och tiden tycks sällan
räcka till för allt man vill göra.

Därför kändes klockan som är till vänster om texten, snett under bloggens
huvudbild, som en fullträff. Tid är pengar, varje minut är guld värt,
streckkoden läses av för att avgöra vad en vara kostar.

Nu visar den i stället datum och tid.

Vi hinner inte göra allt det där som vi gillar, vi kanske till och med känner
oss stressade, men lustigt nog så ju mer saker man har att göra desto mer
hinner man med. Det är en märklig ekvation.

Vi har en massa minus-tid, som vi använder till exempel för att koppla av
och titta på tv. Jag hinner inte… åh, nej men titta… Prison Break, Lost, CSI,
Bones, Shark på tv. Nåja, en liten serie hinner jag nog med.

Minus-tid är en bra uppfinning och ordet lärde jag mig av ett par vänner
på en bar. Minus-tid hjälper oss att koppla av. Minus-tiden är obegränsad,
men det är kanske för att vi betalar ockerränta för den.

Om du inte tror mig fråga Momo. Ja, det fanns tydligen många som hette så,
den jag tänkte på var Michael Endes.

Tiden är konstant, det är alltid 24 timmar på ett dygn. Men känslan av tid,
hur vi uppfattar den är allt annat än konstant. Det är kanske därför vattnet
aldrig kokar när man håller ett öga på kastrullen i väntan på att den ska koka,
och av samma anledning som mjölken kokar över när man för ett ögonblick
inte tittar på.

Carpe Diem, som de sa i Döda poeters sällskap. Vad väntar du på?