.se bländad av solen

Är det inte härligt att sitta och jobba och knappt se skärmen på grund
av solen. Det kallar jag vårkänslor i januari.

.se fotboll, krig och filmer

Klockan är elva och jag lyssnar på spansk radio, ville höra den spännande
upplösningen på de av kvartsfinalerna i spanska cupen. Tyvärr så tog lyckan
slut för Mallorca och de åkte ut mot Getafe.

Det är snabba svängar i undertextningsbranschen, i några dagar handlade
det om andra världskriget och Vietnam, samt ”the first and the second Gulf War”,
som då och då skrivs felaktigt som första Gulfkriget och följaktningen andra
Gulfkriget. Men det ska vara Kuwaitkriget - som var en väpnad konflikt 1990-1991
– och Irakkriget – som var 2003. Och nu har det i stället gått över till juridik
och familjeliv i Argentina. Länken här brevid går till ett lexikon med argentinsk
slang: lunfardo. Tack och lov att i trots av allmänhetens förespeglingar
om hur ensamt översättarlivet är för en frilansare, så sitter man inte ensam
inför alla frågor.

Nu när man hittat 3 000 förlorade negativ av Robert Capa och Gerda Taro,
så har den spanska tidningen El Periódico de Cataluña sökt efter de barn
som blev fotade av Capa, och intervjuar 84-årige Xavier Camps som är en
av dem.

Det finns mycket annat som är förlorat för alltid, av mindre och större vikt,
men jag såg i måndags ännu en film av Fernando Fernán Gómez ”El viaje
a ninguna parte”, som var riktigt bra och som talade om förlusten av olika
yrkesgrupper, i filmen handlade om teatersällskapen som åkte runt och
spelade i byarna i Spanien och som försvann i och med filmens intåg.
Men det verkar vara en ständig rädsla för många. Jag har funderingar
på ett inlägg som handlar om just det här. Paniken som nedladdningen
av musik har ställt till och hur de förutspår cd:ns försvinnande. Kommer
det att ske? Inte omöjligt. Det är det verkligen inte, men mer om det lite
längre fram.

Jag får väl läsa igenom mina blogginlägg snart, har en svag föraning om att
jag har lovat att utveckla idéer och skriva mer om ett visst ämne. Får göra
en minnesanteckning någonstans.

.se rubrikerna samt grattis

Råkade se ”Rubrikerna” på Jay Leno i går, och där hade en tidning
slagit fast vad som orsakade mest dödsfall i USA, fast vi kan säga
världen. Kan ni gissa? Det var inte rökning, cancer eller något annat
som kan drabba oss. Utan döden. Ja, vad säger man, de är ju inte helt
fel ute, men frågan är om det är rubrikstoft.

Ja, då var det dags för nästa familjemedlem att fylla år. Så här kommer
en liten present.







Och här till en modernare rytm, MTV släng dig i väggen.

.se ibland kommer det förlorade tillbaka

Nej, det gäller inte min hårddisk. Utan nåt roligare, nämligen en väska
med bland annat Robert Capas negativ från spanska inbördeskriget.
Det blir spännande att läsa om det i de kommande dagarna, eller veckorna,
lite beroende på hur lång tid det tar att sortera bilder och se vem som
tagit vad. Ni kan läsa om det här.

.se nytt blad...

Formaterade om hårddisken i dag, den ena, sen visade det sig
att det blev fel hårddisk som blev formaterad, som tur var så
hade jag säkerhetskopior på det mesta i D, där nu Windows
ligger. Vi får se om operativsystemet känner sig nöjt med sin
nya hemort och fungerar snabbt och smärtfritt de kommande
månaderna. Jag håller tummarna.

.se gör det själv...

Ja, det har länge varit populärt med gör det själv-program, och
när det gäller kamerautrustning finns det allahanda sinnrika
uppfinningar för att spara en slant. En bra sida för sånt är den här.
Det är ett platssparande stativ, som jag måste prova på...nån vacker
dag då jag känner mig mer teknisk. Nu ska jag äta glass och dämpa
min halsont.

.se att ringa eller googla

Det är inte ofta jag använder telefonen för att göra ärenden, jag föredrar
att gå till ställena och prata på plats i stället för att ringa ett samtal, men
i dag så ringde jag till Skansen-Akvariet för att få hjälp med ”palatal
valve” och då insåg jag hur hjälpsamma människor kan vara, och hur
sällan vi översättare ringer runt och frågar olika experter om råd. Det
kanske finns de som gör det, men jag är ganska dålig på det, oftast står
svaret att finna i nån e-postlista – som är lite av vårt fikarum när vi
inte sitter på ett kontor bland andra frilansare eller fast anställda
översättare – eller så har man redan innan man ska ta det steget hittat
nåt bland alla uppslagsverken hemma eller de på nätet. Hursomhelst så
tvekade han inte en sekund och sa att det hette ”struplock” och det
var ett bra och beskrivande ord för vad den har för funktion hos krokodilen.

Google har de senaste åren varit sökmotorn bland sökmotorer och därför
googlar man efter saker, men jag undrar om det inte är dags att se vad
utmanarna har för sig. Finns det uppstickare eller är de flesta bara ute
efter andra grafiska lösningar som Galaxy IT, eller Quintura som skapar
ett tankemoln av resultaten. Jag har sett mer spejsade (mmm hur ska
det stavas egentligen?) Sen finns det metadatasökare som den som
utnämnt sig till sökmotorernas moder, eller MetaCrowler. Dessa söker
i andra sökare och sammanställer resultaten. Vi har också gamla godingar,
som Altavista som en gång i tiden var Sökmotorn. Än så länge så fortsätter
jag nog med Google, de andra blir användbara när Google inte hittar
svaren. Jag kommer ihåg när jag gick över till Google och ville ha den som
startsida på jobbets internetdator, medan en Altavistaförespråkare återställde
startsidan hela tiden, så där höll vi på tills Google segrade, eller så var det
att alla datorer fick internetuppkoppling, kommer inte riktigt ihåg.

.se krokodiler och Gena

Jag har tillbringat hela dagen bland saltvattenskrokodiler och forskare,
och min fascination för dem har bara blivit större ju mer jag har lärt mig
av dessa primitiva väsen. Nu måste jag bara ta reda på vad ”palatal valve”
heter på svenska och ”cordal perigoid muscles”. Får väl återkomma till
dem senare. Det kan visa sig att krokodilens fantastiska immunförsvar
råder bot på allt sånt som nu för tiden har blivit resistent för en massa
sorters penicillin. Ett intressant fakta är att krokodilens närmaste släkting,
den är ju ett kräldjur, är fåglarna. Sen kommer den vanliga frågan, vad
har krokodiler egentligen fötter, tassar, ben? Enligt Uggleupplagan av
Nordisk familjebok så har de fram- och bakfötter, så jag kör på det.

I min informationsjakt läste jag återigen om de två kubakrokodilerna som
Skansen-Akvariet har hand om, som djurskyddsmyndigheten, DM, ville
avliva om inte Skansen gav dem en större bassäng. Var och fotade dem
för några månader sen, de ser ut att stortrivas där, med öppna gap i värmen.

Nu när jag skulle publicera det här inlägget kom jag och tänka på Drutten och
Gena. Minns ni de?



Den här kom jag inte ens ihåg. Jag måste säga det igen. Youtube är fantastiskt.

.se det är kallt...

Rapport från en 7-elva, de har nämligen internet nuförtiden.
Jag har varit ute i stan sen tvåtiden och det var riktigt kyligt,
men det blev nog lite bra bilder, så jag klagar inte...inte så
mycket i alla fall. Eftersom jag blev lite sen i starten blev det
ett antal nattbilder och de är ju härligt. Några av dem dyker
nog upp på fotobloggen.

På tal om annat så fyllde min bror år i går. Ja, må han leva, ja,
må han leva uti hundrade år...! I dag var jag och köpte lite
serier som han bad om, jag räknar med att han läser den här
bloggen om nån vecka när det börjar bli lite lugnare för honom,
men hursomhelst är det ingen hemlighet. Det blev en hel del
"91:an", och av en händelse hittade jag några "Åsa Nisse" -
jag glömmer alltid bort vad den sistnämnda serien heter.

När jag ändå var vid Mariatorget gick jag in i Staffars serier
och köpte två "The Comics Journal" - när jag nu ska hinna
läsa dem. Det ena var det senaste numret och det andra var
ett nummer där de intervjuar Terry Moore, mannen bakom
den fantastiska "Strangers in Paradise" - intervjun finns här.
Jag tror att jag ska flytta min prenumeration dit i stället. De
känns bättre.

.se en tragisk lektion i historia

I går såg jag ”Min dotter Hildegart” på Cervantesinstitutet i Stockholm.
Jag vet inte om filmen nånsin kom upp på svenska biodukar, filmen
heter på spanska ”Mi hija Hildegart” och regisserades av Fernando
Fernán Gómez 1977. Det var en intressant film, som bygger på verkliga
händelser. Historien är berättad från mammans perspektiv.

Hildegart var vad man kunde kalla ett underbarn, hon blev klar
rekordtidigt med sin juristutbildning, hon var till och med för ung
för att kunna praktisera som advokat, så hon fortsatte att studera
medicin och litteratur. Redan som 16-åring publicerade hon artiklar
i tidningen och hon blev även utgiven som författare. Hon var politiskt
aktiv och kallades för "Den röda jungfrun".

Hennes mor hade bestämda åsikter och ansåg att Hildegarts liv
enbart hade ett mål, det var därför hon hade avlats fram.
Pappan fanns inte med bilden. Inte alls, förutom för att fullborda
avlelsen. Hildegart skulle föra feminismens fana. Hennes mor Aurora
sa att Hildegart betydde ”Kunskapens trädgård”.

Hildegart brevväxlade med många av den tidens storheter, som
Sigmund Freud och H.G. Wells. Till den sistnämnde var hon sekreterare
under hans vistelse i Madrid. Modern såg i detta ett svek och när
Hildegart avslöjade att hon tänkte åka till London brast det hos modern.
Den 10 juni 1930 när dottern sov sköt modern henne med tre skott
i huvudet och ett i hjärtat.

I rättegången viftade modern bort alla försök av försvarsadvokaten
att hävda sinnessjukdom, modern ansåg att liksom en skulptör kunde
förstöra ett verk som inte höll hans standard så var hon tvungen
att sätta stopp på dotterns förfall.

Som sagt, allt detta hände i början på 1930-talet och var ett ganska känt
fall på den tiden. Filmen bygger på en bok av Eduardo de Guzmán
”Aurora de sangre: Vida y muerte de Hildegart”.

Hildergart döms till 26 år, 8 månader och en dags fängelse, men släpps
eller flyr den 18 juli 1936 och försvinner spårlöst. Det är vad filmen berättar.

Läste här att hon blev inlagd i ett sinnessjukhus i Ciempozuelos och dog
där 20 år senare. Tydligen så trodde man fram till 1987 att Aurora hade
blivit frisläppt när republikanerna släppte fångarna fria 1936, men
psykologerna Guillermo Rendueles och Alejandro Céspedes hittade
hennes patientjournal i det ovan nämnda sinnessjukhuset och publicerade
den.

Ibland överträffar sanningen dikten.

.se om våra folkvalda

Sett i .SE måndagstidningen för en vecka sen.
Exploateringsnämndens ordförande Joakim Larsson (m)
apropå de stoppade galleriplanerna i Odenplan:

"anledningen till att planerna stoppats inte har med protesterna
att göra, utan det faktum att bygget inte skulle vara klart inom
politikernas tidsram."

Vore hemskt att en folkvald politiker skulle lyssna på folket…

.se mer om Bobby Fisher

Bobby Fishers död väckte en massa tankar. "Det var längesen jag spelade
schack", var en av dem. Jag vet inte om det som står nedan säger något:
1.Sf3 Sf6 2.c4 g6 3.Sc3 Lg7 4.d4 0-0 5.Lf4 d5

Det är de fem första dragen i vad som kom att kallas århundrades parti,
och det gick mellan Donald Byrne och Robert James Fisher (han var blott
13 år) Ni kan se hela partiet här.

Fisher var en rebell både inom de 64 rutorna som hans genialitet
kretsade omkring och i verkligheten som omgav honom. Denna trots
mot ordning gjorde att han kunde bryta mot ryssarnas hegemoni inom
schack, men samtidigt drev den honom mot en frontalkrock med den
amerikanska staten. Det gjorde honom statslös och han försvann under
långa tidsperioder. När han slutligen dök upp till ytan hade han ett underbarn
med sig. Om jag inte missminner mig helt hette hon Susan Polgar. Det var
några år sen dess. Nästa gång han var en nyhet var när han försökte lämna
Japan med ett utgånget pass. Han greps.

Island blev hans fristad och där dog han i fredags 64 år gammal. Det var en
logisk ålder för detta schackgeni. Ett år för varje ruta som schackbrädet har.

Varför Island? Jo, det var där han tog hem sin mästartitel.

.se var vindarna bär...

Det är lördag och det ser ut att blåsa till storm, som tur är ska
jag bara ta tåget och ingen båt, så jag slipper ett böljande hav.
Storm och regn, men snön lyser med sin frånvaro, så det är
ganska mörkt ute.

Var inne i stan tidigare och köpet vin och serier, en härlig
kombination - som jag nog aldrig har avnjutit samtidigt, undrar
varför, det borde ju inte vara helt omöjligt. Jag hade inte hämtat
mina serier på sex veckor så jag fick ett samtal i fredags om det.
Men min lycka var att hitta en underbar bok av George Herriman
"The Kat Who Walked In Beauty". Seriestrippar från 192o-talet.
Mer om Herriman en annan dag, måste gå nu.

Ja, vi har alla våra nycker.

.se dödsruna Bobby Fisher...

Fick höra i dag att Bobby Fisher har dött. En tragisk dag för de
som kände honom, och för oss som läst om hans legendariska partier.
Han var världsmästare i schack från åren 1972-1975 efter att ha
besegrat Boris Spasskij. Han drog sig tillbaka från spel i samma veva
som han inte fick igenom sina krav när han skulle möta Anatolij Karpov.
Mycket kan skrivas om honom, och mycket har skrivits om honom,
både som spelare och person. Må han vila i frid.

.se Library of Congress bilder på flickr

[Grand Grocery Co.], Lincoln, Neb. (LOC), originally uploaded by The Library of Congress.

USA:s Library of Congress - det vill säga USA:s kongress- och nationalbibliotek
har inlett ett samarbete med flickr. Den här bilden är hämtad därifrån. Ni kan
klicka i respektive länk för få mer information om bilden och om tanken bakom
initiativet. Fotografen är John Vachon [1914-1975] och det här är kanske nåt
för KB att ta efter. De jobbar trots allt i den riktningen.

.se hyllning till Stan Lee

Det pågår en utställning om/hyllning till Stan Lee i Gallery 1988: LA.
Jag vet inte vad verken går loss på, men man kan mejla galleriet
här. Bilden ovan tillhör en av konstnärerna, Camilla d'Errico, och
jag föll genast för den här Storm-bilden. Mer om henne här. Är ni
nyfikna på fler verk så kan ni klicka på Storm, så tar hon er till
galleriets blog. Mer om Stan Lee.

.se gott och blandat

Det är med lite skräckblandad förtjusning som jag ger mig ut på nätet
och det av flera anledningar. Jag har arbetat klart för i dag, och under
min arbetstid händer det ganska ofta att jag surfar på jakt efter det ena
eller det andra, och även då är det lätt att komma på avvägar. Så jag
sitter och läser min RSS-skörd, och den börjar växa. Det värsta och det
bästa med det, är att det som var en tät skog av sidor börjar långsamt
att förvandlas till individuella träd. Träd som har namn, och som har
förgreningar som tar mig till andra träd eller visar mig vägen genom
dolda stigar. En hel värld att upptäcka från mitt skrivbord. Internet
handlar ju om att använda hyperlänkar, och man vet aldrig var man kan
hamna.

Så vi är 16 dagar in på det nya året, och det här med att skriva blogg
har gjort att jag på första gången på länge är van i början av ett år att
skriva vilket år jag befinner mig på. Jag hade lätt att av nån anledning
dröja mig kvar i det föregående året. 2008 fyller Smurfarna 50 år, vem
skulle tro det. Att en blå krabat som var tre äpplen hög kunde klara sig
så bra, så bli inte förvånade om de dyker upp på stan.

Nej, nu ska jag låta datorskärmen vila lite, eller snarare mina ögon och
göra i ordning lite popcorn för att se åttondelsfinalen i spanska cupen,
mellan mina två lag. Real Madrid och Mallorca.

.se serier möter film

Ja, film och serietidningar har de senaste åren allt som oftast gått
hand i hand. Det är mycket på gång just nu, både ryktesvägen och
de som redan är under produktion.

Jag skriver de releasedatum som står i IMDB, allt som oftast är det
väl då den går upp i USA, men nu för tiden kan det röra sig om
världspremiärer.

Redan i sommar är det i alla fall dags för tre, från tre olika jättar
i serietidningsvärlden, okej, den sista av dem kanske inte är en
jätte, men gör de en film av en serie därifrån så kan man väl ändå
kalla dem för det. Fortsättningen på "Batman Begins" heter "The
Dark Knight", som är ju vad Läderlappen, eller Batman som han heter
nuförtiden, kallas. Japp, där försvann syftningen på vägen, men vad fan
nu är det serier som gäller, kan ni er Batman så hängde ni nog med. Hur
som helst så får nog Batman lämna plats för The Joker som denna gång
tycks bli verkligen härligt skrämmande. Det vad DC Comics ess i leken,
och den går upp den 18 juli.

Över till Marvel med "Iron Man", som blir nog ganska maffig och sen har
vi Top Cow med Mark Millars "Wanted". Känner ni inte till Millar, så
finns det annat som kan locka. Angelina Jolie och Morgan Freeman bland
annat.

En av filmerna som jag verkligen ser fram emot, och roligt nog blev det
en lång lista när jag väl satte i gång; jo, en av filmerna är när Frank Miller
gör sin solodebut och regisserar en av serievärldens främsta mästare i mitt
tycke och en av de serier som aldrig lyckats suga tag i mig. Jo, jag talar om
Will Eisners "The Spirit", som släpps den 16 januari.

I böcker som blir film genren har vi "I Am Legend" som har premiär i Sverige
den 25 januari, och "Flyga drake" som vi måste vänta på ända till den 28 mars.

I samma tema som "I Am Legend" som dessutom har filmatiserats
två gånger tidigare, har vi "Y: The Last Man" som saknar för tillfälle
information på IMDB, men där serietidningshistorian går ut på att
det är ett virus – har jag för mig – som drabbar bara männen. Alla
utom en. Varenda killes våta dröm? Nej, kanske inte.

Sen är det som vanligt dags för efterlängtade och mindre efterlängtade
uppföljare. "Hellboy II – The Golden Army", "Transformers 2", "Narnia:
Prins Caspian" som går upp i Sverige den 2 juli, "Indiana Jones 4" – vi får
se vad det slutgiltiga namnet blir, den 22 maj, USA, "Jurassic Park IV".
Har de gjort en trea? Den har jag missat. Och "Spider-Man 4", tre fyror på
raken. Det var inte illa. "Sin City 2".

Och nu tar jag bara resten av utbudet, som inte alls är sämre. Jag
börjar med tre favoriter "Magneto", "X-Men Origins: Wolverine"
och "Shazam!". Sen har vi "Wonder Woman", Alan Moores
"Watchmen", "Silver Surfer", "Thor", "Black Panther",
"Lukas Cage", "Teen Titans" och "Justice League".

.se Dallas och J.R.

För länge länge länge sen, gick Dallas på tv för första gången
och nu sitter jag och översätter ett avsnitt med J.R., Sue Ellen,
Bobby och alla andra i denna ”fantastiska” värld. Den var nog
stor överallt. Men den här låten kanske ni inte har hört. Man
kanske ska vara spansktalande för att uppskatta den, men
minspelet är rätt bra.

.se I Am Legend...

Funderade lite på “I Am Legend”. Huvudrollsinnehavaren
heter ju Robert Neville (Will Smith) så jag antar att
Legend-biten är något som är hämtat ur boken, som jag inte
har läst kan tilläggas. När vi ändå är där, så finns det en
seriebok eller graphic novel som gavs ut 2003 av IDW
Publishing ifall ni är sugna på något mitt emellan film och
bok. Jag antar att det låter bättre med I Am Legend, än I Am
Neville, eller Robert. Det är nog bara James Bond som kan
säga utan att skämmas, I Am Bond…

Jag kanske kollar närmare på varför, men inte just nu.